Med korrekt kylning av datorns komponenter kan du både öka dess prestanda och dess livslängd. Vi visar dig vägen till rätt kylning för rätt komponent.
Från Datormagazin nummer 7-2009
Dagens högpresterande datorer har höga krav på korrekt kylning. De har ofta processorer med flera kärnor, snabba hårddiskar, heta minneskort och grafikkort som var otänkbara för några år sedan. Allt detta bidrar till en allt högre värmeutveckling.
Varje datorkomponent har i princip ett sorts värmespann inom vilket komponenten fungerar bäst. Detta spanns övre gräns är väldigt varierande både mellan komponenter och mellan olika tillverkare. Ett exempel är Nvidias senaste grafikkort GTX295. Det har en operativ maxgräns på hela 105 grader Celsius, medan processorers maximala gräns kan variera mellan 65 och 100 grader Celsius (beroende på modell).
Ju närmare maxgränsen för respektive komponent som din dator arbetar, desto större är risken att denna komponent går sönder i förtid. Kan du i stället sänka temperaturen kommer din dator att hålla längre.
Tidigare räckte det oftast med en extra processorkylare för att sörja för en sval och stabil dator. Numera är processorn bara en av många komponenter som behöver extra kylning, både för att kunna prestera lite extra när så behövs och för att hålla så länge som möjligt, för en sval komponent håller i princip alltid längre än en överhettad dito.
Med ökad kylning av olika slag ökar även risken att datorn kommer att låta mer än önskvärt, vilket kan komma att bli ett irritationsmoment. Utifrån denna aspekt gäller det därför att välja både effektiv och tyst kylning.
ATT MÄTA RÄTT
Många gånger finns det små mätkretsar på moderkort, grafikkort, hårddiskar med mera. Dessa rapporterar sin temperatur till Bios eller direkt till det program som är avsett att läsa temperaturen. De inbyggda mätkretsarna räcker till för de flesta. Tänker du däremot överklocka ditt system rekommenderar vi att du antingen använder dig av egen mätutrustning eller i varje fall ser till att kontrollmäta de temperaturer som visas av Bios. Detta bör göras vid både låg belastning och maximal belastning.
Anledningen är att grundinställningarna av mätkretsarna görs direkt vid tillverkningen. De justeras sedan via uppdateringar av Bios. Vi har vid flera tillfällen sett hur en uppdatering av Bios har förändrat det temperaturvärde som visas för till exempel processor eller nordbrygga med upp mot 15 procent. Detta utan att ändra fläkthastigheter eller dylikt. Med andra ord är de inte alltid helt exakta.
OLIKA KYLTEKNIKER
Det finns en rad olika begrepp som du behöver känna till. Här går vi igenom dem i detalj.
Kylpasta
Oavsett om du väljer att kyla dina komponenter med passiv kylfläns, fläktbaserad kylfläns eller vattenkylning så handlar det i princip alltid om att någon form av metall placeras på komponenten för att leda bort värmen. Denna metall har mängder av små håligheter där luft kan stanna. Luft har en värmeledningsförmåga på 0,026 W/mK (watt per meter gånger kelvin) medan en kylfläns ligger på ett minimum av 400 W/mK. Det innebär att ju fler lufthål som förekommer desto sämre blir kylförmågan.
För att lösa detta problem kan du som användare antingen slipa dina kylflänsar med så fint putsmedel som möjligt eller så kan du använda dig av någon form av kylpasta. Kylpastan, om den blir rätt applicerad, fyller ut alla dessa mikroskopiska håligheter. För att detta ska fungera som tänkt måste dock vissa kriterier uppfyllas:
- Applicera inte för mycket pasta, mellan ett och tvåriskorn i storlek är lagom. För mycket pasta försämrar kylningen. Detta därför att en bra pasta har en värmeledningsförmåga på kanske tio watt per meter gånger kelvin, vilket är avsevärt sämre än en kylfläns.
- Kylflänsen placeras försiktigt över pastan. Den trycks ned och vi vickar den försiktigt i sidled några gånger för att fördela kylpastan. Lyft INTE på kylflänsen, för då får du in luft. Slutligen spänns kylflänsen fast. Om du väljer att breda ut pastan över exempelvis processorn från start, istället för klickvarianten, kan du ha som riktlinje att den färdigutbredda pastan aldrig ska vara tjockare än ett normalt papper.
- Silverbaserad pasta behöver tid på sig för att fungera optimalt. Normalt räknar tillverkarna med en tid på minst 200 timmar och flera varm/kall-intervaller. Skillnaden i kylning mellan nyapplicerad silverpasta och inbränd kan vara så stor som sju grader. Nyare, icke silverbaserade pastor når i stället maximal kylning/ ledning direkt från start.
Kylpasta på tub och i flaska samt värmeledande lim.