Glädjen av att prova något nytt

Publicerad 2009-05-19 15:16

I min vardag som Linuxredaktör ingår det att prova nyheter titt som tätt, speciellt Linuxdistributioner. Inför varje ny distribution brinner jag av iver att sätta händerna i den. Men vad är essensen, själva kärnan, bakom glädjen och ivern? Följ med på en inblick i Linuxredaktörens tillvaro.

För den icke-insatte kan det tyckas som ett enahanda jobb att testa Linuxdistributioner. Men det är det inte. Linuxdistributioner är generellt lika föränderliga som bilmodeller. Även om det finns likheter, är den ena inte samma som den andra. Det finns med andra ord motsvarigheter till såväl Volga som Lamborghini i Linuxvärlden.

Det finns framförallt en faktor som är överlägsen alla andra faktorer. Oavsett hur många applikationer som ingår i distributionen är det ditt val, den subjektiva faktorn, som är avgörande. I mina tester av Linuxdistributioner tvekar jag inte inför att tycka till, oavsett om det är något bra eller något dåligt jag finner. Trots att jag är en Linuxentusiast ut i fingerspetsarna, så till den milda grad att läsare ansett att jag behövt minska på pingvinpropagandan, har jag inga problem att tycka illa om en distribution eller dess beståndsdelar när jag finner det befogat.

Även om du inte tänker på det har jag ett flertal frågor som jag ställer mig, och besvarar i artikeln, utan att ställa alla frågor. Blev det lite rörigt? Låt oss titta närmare på några exempelpunkter och -frågor.

Hur upplever jag distributionens installation, om en sådan finns? En användarvänlig installation, med effektiva installationssteg och trivsam miljö, ger pluspoäng. Minus kan utan tvekan delas ut till obegripliga eller misslyckade installationssteg.

För att inte fastna i gamla hjulspår testar jag distributioner på olika sätt, där ett av sätten är att jag under testets gång skriver ner stödord och kommentarer i ett dokument. Därefter bygger jag ihop dem till hela meningar. Om jag känner mig osäker i mitt tyckande händer det att jag startar om maskinen och gör om nödvändigt förlopp, för att kunna ta ställning.

Skrivbordsmiljön är det blandat fokus på. För att inte trötta ut dig som läsare gäller det att fokusera på rätt saker i den grafiska tillvaron. Skrivbordsjättarna KDE och Gnome ser och fungerar trots allt på liknande sätt, oavsett vilken distribution som finns ”runt om”. Ofta kan det räcka att kort nämna vilka delar som ingår, då det trots allt är relevant för ditt val.

Målgruppen. Den här punkten får inte glömmas. Skriver till exempel utvecklarna att deras Linuxdistribution är lämplig för dig som vill redigera videofilmer med din Linuxdator sätter de därmed ett par riktlinjer för mig. Då krävs det att mjukvaror finns, antingen installerade eller lätt tillgängliga, för just videoredigering. Att hårdvarudetekteringen fungerar är också viktigt, liksom att systemet måste vara stabilt och att skrivbordsmiljön ska kännas bekväm att arbeta i.

Inställningsmöjligheter. Behövs det meckas mycket för att få nätverket att fungera? Hur enkelt är det att välja tangentbordsuppsättning? Hur ser kontrollpanelen ut, och är det något som saknas? Hur effektiv och användarvänlig är pakethanteraren? Det är bara några frågor jag ställer mig, för att besvara i artikeln. Men som du kanske vet är det inget formulär som jag publicerar, utan ett test av en produkt (ofta Linuxdistribution).

Installation, skrivbordsmiljö, målgrupp och inställningsmöjligheter var som sagt bara fyra exempel på frågor jag klurar på inför ett Linuxtest. För att kort nämna några till från listan finns inbyggt medieformatstöd, generell användarvänlighet, pakethantering samt nya eller äldre versioner av systemkomponenter och mjukvaror. Det finns naturligtvis inte plats att besvara alla frågor i ett test, men jag strävar efter att i varje artikel få en bra mix av distributionens innehåll och mina synpunkter. Hur jag lyckas är upp till dig att bedöma. All form av feedback, såväl kritik som beröm, mottages tacksamt.

Här är en lista på de nya distributioner som jag tittat närmare på i Datormagazin 2009, med respektive utgåva inom parentes.

* Progex 8.20 - en okänd uppstickare (1-09)
* Fedora 10 - Nybörjarens okrönta konung (2-09)
* Slackware 12.2 - En pigg Linuxfarfar (2-09)
* Network Security Toolkit (NST) - den ultimata säkerhetsmaskinen (3-09)
* Mandriva Flash - Mandrivas flashigaste produkt (4-09)
* SverEx - Linux för klåfingriga (4-09)
* Igelle PC/Desktop V0.6.0 - Potentiell framtidsmiljö (5-09)
* Absolute Linux 12.2.2 - Absolut: Inte (5-09)
* Easy Peasy 1.1 - Ännu ett alternativ för din netbook (6-09)
* Tiny Core Linux 1.4.2 - Minimalistisk potential (7-09)

Det är en distribution som ska läggas till i listan:

* Calculate Linux Desktop 9.5 (7-09)

Testet av ovanstående distribution är i skrivande stund inte påbörjat. Däremot har jag en rykande färsk och nybränd DVD med Calculate som väntar på att testas. Jag har givetvis många frågor, men än så länge inga svar. Det är här och nu - med frågorna i huvudet och svaren i testlabbet - som jag når fram till kärnan, själva essensen, av att vilja prova något nytt. Det är just den här känslan, längtan och spänningen innan distributionen startas och kan ställas mot väggen, som får mig att känna stor glädje över att prova något nytt i Linuxvärlden.

Är Calculate något att räkna med på skrivbordet? Blir det en positiv överraskning eller en negativ besvikelse? Svaren på alla frågor kommer du att kunna läsa i Datormagazin 7-2009, som är ute i butik den 23 juni.

Thomas Forsberg

Av: Thomas Forsberg