Gentoo reste sig på nio - fyller nu tio

Publicerad 2009-10-06 19:25

I början av 2000-talet hade Gentoo, med dess effektiva och enkla pakethanterare Portage, en enorm uppståndelse. Mycket just tack vare det enkla kommandot emerge, som var en del av pakethanteraren Portage. Grundaren av Gentoo, Daniel Robbins, hade lyckats med sitt projekt. Men säg den lycka som varar för evigt.

Mycket var frid och fröjd trots en ständigt ökande konkurrens från andra Linuxdistributrioner. Daniel Robbins övergav senare Gentoo, för att påbörja ett annat jobb. Nu började det blåsa och bli skakigt i Gentoo-lägret. De som trodde att Gentoo-projektet var uträknat får tänka om - i söndags firades Gentoos tioårsdag och samtidigt släpptes Gentoo 10.0. Jag ställer mig frågan hur vändningen egentligen gick till.

Det har gått knappt två år sedan jag skrev krönikan ”Vad hände med Gentoo?”, där följande fanns att läsa:

”Gentoo Linux är en distribution som det pratades mycket om för några år sedan. Det var då mer hausse kring den än vad det är om Ubuntu idag. År 2004 släpptes det inte mindre än fyra versioner av Gentoo. År 2007 har det i skrivande stund släppts en enda version, kallad 2007.0 som kom i början av maj. Den var dessutom kraftigt försenad, på grund av flertalet allvarliga säkerhetshål i stora paket.

Utvecklarna av Gentoo verkar dock inte ha gett upp hoppet. Enligt webbplatsen gentoo.org planeras version 2007.1 att komma i ’november eller december’. Men de har oddsen mot sig, då denna text skrevs i slutet av december 2007. Antingen får inte utvecklarna någon julledighet och version 2007.1 kommer i dagarna, eller så blir den också försenad.”

Nu, nästan två år senare, med facit i hand och distributionens tioårsdag som gick av stapeln i helgen, vill jag reflektera över projektets uppgång. Ett tydligt mönster har kunnat åskådas de senaste åren - Gentoo hade problem med x.1-versioner. Version 2007.1, som jag omnämnde i den tidigare krönikan, släpptes aldrig.

Från maj 2007, då version 2007.0 släpptes, dröjde det förhållandevis länge innan det kom två tecken på att projektet faktiskt levde på allvar. Det var under april 2008 som både första och andra betaversionen av Gentoo 2008.0 lanserades, där den stabila versionen blev klar i början av juli samma år. Version 2008.1 var planerad till i höstas, men apropå tydliga mönster nådde den aldrig dagens ljus utan ställdes in. Varken 2007.1 eller 2008.1 lanserades alltså.

I ett meddelande under andra halvan av september 2008 skrev en talesman för projektet att Gentoo går tillbaka till grunderna, vilket sades skulle ge uppdaterad installationsmedia på reguljär basis och en effektivare användning av de mänskliga resurserna. Veckobaserade mini-CD:s och årliga live-CD-versioner fanns inom målramen. En uppmaning till frivilliga gjordes också, för att få in fler personer i releaseteamet som då led av manfall. Detta meddelande var en viktig milstolpe i vändningen. Gentoo-gänget hade fått skutan på rätt köl vid det här tillfället. Som jag ser det bestod ”vändningen” av (minst) tre delar.

1. Gentoo Linux Enhancement Proposal, GLEP, nummer 39. I förbättringsförslag 39 finns ett förslag på en gammalmodig metastruktur som behåller etablerade projekt, och gör nyare enklare att skapa, men lägger till en ny Gentoo-styrelse (Gentoo Council) som hanterar globala så kallade cross-projekt-frågor, som täcker mer än ett enda projekt.

Utan att gå in i detalj vad detta innebär kan nämnas att genom att låta samtliga utvecklare rösta fram en Gentoo-styrelse styrdes många av punkterna upp på agendan och en tydligare struktur för Gentoo-projektet kunde skapas. Sedan februari 2006 finns denna styrelse, som sitter ett år i taget.

2. Daniel Robbins, Gentoos skapare, har sedan han lämnade rodret erbjudit sig att både lösa praktiska problem och även ta över rodret igen. Ett av de praktiska problem som han löste var att ersätta Catalyst, verktyget som används för att skapa Gentoos releaser, med sitt egenutvecklade Metro. Via det sistnämnda verktyget är det mycket lättare att underhålla till exempel spegelservrar. Daniel är utan tvekan en stor resurs för Gentoo.

3. Communityn. Det råder inga tvivel om att alla involverade har kunnat hjälpa till, och i stor utsträckning även gjort det, om än indirekt. Linuxutvecklare i all ära, men vad vore utvecklarna om inte användarna fanns? Till min krönika för två år sedan skrev jag flera anledningar till varför jag hade lämnat distributionen, om jag varit en dåvarande användare. Mitt resonemang finns kvar här.

Du som har hållit fast vid att hjälpa och/eller använda distributionen Gentoo även när det stormade som mest förtjänar beröm för detta, på samma sätt som de övriga Gentoo-medarbetarna förtjänar sin del beröm. Bra jobbat, alla inblandade.
Thomas Forsberg

Av: Thomas Forsberg