En resa tillbaka i tiden

Publicerad 2009-10-13 19:16

Att utvecklingen går snabbt i IT-världen är ingen nyhet. Tid till eftertanke är en ändlig resurs. Men det finns en del lärorikt, underhållande och avkopplande i att emellanåt även blicka bakåt. Det har vi gjort i dagens Uppsnappat.

Samtliga ledarsidor från Datormagazins oktober-utgåvor under åren 2001-2008 presenteras här i korthet. Vi återupplever trender, drar paralleller till dagens situation och gläds åt att det faktiskt går framåt också, inte bara hastigt, i den här branschen.

2001
Den första oktober-utgåvan i Datormagazin . Ledaren handlade om två orsaker till huvudvärk på IT-avdelningarna världen över. Så här beskrevs de:

"I sommar har det varit två - Code Red och SirCam har härjat, fast på två olika sätt. Det sistnämnda viruset, eller masken, är otäck för vanliga användare. Genom att gå in i mappen ”My Documents”och välja ut en fil för att sedan skicka den till olika adresser man råkar ha i sin adressbok, är det lömskt värre. Ännu lömskare är det då det inte ens behöver ett e-post-program för att skicka e-post - SirCam har den funktionen inbyggd. Det går bara att gissa hur många genanta och besvärande situationer som uppkommit på grund av SirCam. Ett exempel är den advokatbyrå som ofrivilligt postade Dolph Lundgrens kontonummer till Aftonbladet.
Code Red-viruset är inte lika elakt mot den enskilde användaren, men desto värre för Internet i sin helhet. Enligt beräkningar är Code Red det hittills dyraste angreppet och det pratas om kostnader på uppåt 15 miljarder kronor.
Code Red angriper inte e-postlådor, vilket annars varit virusmakarnas favoritmetod under senare tid, utan det smittar webbservrar (Microsofts IIS) och korkar igen Internet-linorna med onödig trafik. Det gör också en del annat otäckt med de smittade servrarna. Tanken verkade vara att Code Red dessutom skulle sänka Vita Husets server genom en D-DOS-attack, men det kom av sig."

Tidigare Uppsnappat-krönikor har redogjort för den stora förändring som hoten på internet genomgått de senaste åren. Denna typ av breda, ospecificerade hot blir allt mer sällsynta. Men tekniken finns förstås kvar och används i mer riktade attacker.

2002
Den här ledaren hade en lätt desperat underton i texten. Skälet till den var det faktum att det inte längre gick att undvika Microsofts program i verksamheten. Ett resonemang fördes kring det paradoxala i att mjukvarubranschen borde vara starkt konkurrensutsatt tack vare den relativa enkelheten i att skapa nya program, ställt mot den enorma dominans som Microsoft skaffat sig på flera områden.

"Hur det blivit så kan man debattera om, men det är svårt att säga att Microsoft inte lyckats med vad som är alla företags mål i en konkurrensutsatt bransch - det vill säga att dominera den.
Själv har jag svårt att bli upprörd över Microsoft som företag, men det händer att den situation som råder gör mig irriterad. Genom att Microsofts mjukvaror allt mer blir ett tätt sammanvävt system snarare än enstaka program som kan prata med varandra, så tvingas jag emellanåt att använda program som jag inte gillar. Framför allt gäller detta Outlook.
Företaget där jag jobbar har bestämt att Exchange är en bra lösning för att sprida och hålla reda på information. Jag kan stå ut med att använda Outlook för att komma åt denna information och jag kan stå ut med att använda kalendern i Outlook.
Men e-postfunktionerna i programmet betackar jag mig för. Varför jag gör det kan jag fylla en hel Datormagazin med, men en detalj är den PST-fil som äter min hårddisk som en cancersvulst."

På det sistnämnda området kan vi konstatera att det inte hänt så mycket. Enorma PST-filer fyller fortfarande hårddiskar världen över, men diskarna idag är så stora att det inte gör lika mycket längre.

När det gäller Microsofts dominans får den kanske anses vara både starkare och svagare, lite beroende på vilken vinkel man betraktar industrin ur.

2003
En riktigt het potatis avhandlades i oktober 2003, nämligen mjukvarupatent. EU-poliker hade väckt frågan om man skulle följa USA:s exempel och tillåta patentskydd av funktioner i mjukvaror. Det skulle i praktiken döda open source-rörelsen.

"Det är inte så svårt att förstå att vissa stora företag ser stora möjligheter om reglerna kring mjukvarupatent skulle ändras, men de som verkar mest intresserade är ändå juristerna. Det är inte så konstigt - om utvecklarna måste hålla ryggen fri från patentstrider måste de satsa mycket pengar på att anställa och anlita jurister. Kort sagt ser en utvidgning av vad som är patentsökbart ut att gynna advokater och vissa stora företag på de smås bekostnad, vilket i sin tur leder till färre utvecklare och därmed färre och sämre program."

Än idag är denna potatis het, för något avgörande i frågan har vi inte sett. De korta exemplen i utdraget ovan visar hur fundamentalt annorlunda mjukvaruindustrin skulle se ut med ett patenskydd på funktioner i mjukvara. Men man kan inte undgå att fundera på hur många nya hjul som skulle uppfinnas om möjligheten att återanvända grannens plötsligt skulle försvinna¿

2004
Detta år handlade ledaren om Datormagazins deltagande på de kombinerade mässorna Networks Telecom och InfoSecurity. Då fanns det fortfarande en stor samlingsplats för den svenska IT-industrin, något som saknas idag.

"Det är tisdag morgon den 28 september och klockan har just slagit 10.00. Vi har lågt ställda förväntningar eftersom alla säger att intresset det här året är svalare än någonsin. Men mässhallen fylls snabbare än väntat och vi har snart riktigt svårt att hinna med alla besökare, trots att vi är tre personer som hjälps åt.
De kombinerade IT-mässorna Networks Telecom och InfoSecurity skulle visa sig bli precis lika trevliga för oss på Datormagazin som tidigare års upplagor. Det här är en hälsning till alla er som besökte vår monter och gjorde våra tre dagar på mässan så trevliga."

Vi får se om det skapas nya möjligheter för mässor av den här typen i Sverige någonsin igen. Just nu ser det tyvärr tunt ut på den fronten. Vi hade många givande samtal med våra läsare och uppslag till nya artiklar strömmade in.

2005
Kommer du ihåg uttalande från före detta kommunikationsministern Ines Uusmann om att internet ”bara var en fluga” som snart skulle försvinna? Nu går åsikterna isär när det gäller om hon någonsin sade just så, men det planlösa surfandet som hon pratade om levde kvar i allra högsta grad detta år. Ledaren i detta nummer handlade om vad det betyder för nätverksadministratören på företaget.

"Vi är fortfarande experter på att följa den lättaste krusning på ytan när det gäller surfvanor. Det enda som krävs är en länk från en kompis eller kollega. Just det, det handlar om det privata användandet av internet och nätverket på jobbet. Jag personligen är skyldig på flera punkter och chansen är ganska stor att även du kan räknas in i den skaran.
Det senaste beviset är en undersökning från företaget Dotcom som landade här på redaktionen nyligen. Den statistiska säkerheten är inte blytung, men siffrorna är ändå värda att uppmärksamma: 20 procent av de anställda på svenska företag privatsurfar en halvtimme per dag. 10 procent surfar en timme eller mer. Tänker inte ens börja räkna på vad det här innebär i kostnader, men de är förstås enorma.
Och det fortsätter: 47 procent brukar skicka ljud- och bildfiler till kollegor och vänner. Hela 71 procent anser att man bör få lyssna på webbradio (nätkapacitetsslukare av rang) och 34 procent lyssnar också regelbundet på webbradio på jobbet.
Och inte är vi proffsigare eller mer säkerhetsmedvetna heller, visar undersökningen. Mer än 33 procent tycker att det är helt okej att ladda hem filer från okända källor till sin arbetsdator."

Jag har inte några färska siffror men frågan är om vi inte snarast gått åt fel håll sedan dess. Eller du kanske inte har skickat vidare någon videosnutt eller en privat bild via jobbmejlen sedan 2005? Å andra sidan måste man ju ha lite kul på jobbet också.

2006
Detta valår kunde vi konstatera att den politiska agendan fortfarande led stor brist på IT-innehåll. Den digitala världen vävs effektivt in i allas vardag, men av någon underlig anledning kommer frågorna inte upp på den nivå som de förtjänar. I alla fall inte i de stora publika debatterna. Är det för osexigt fortfarande?

"Av uppenbara skäl försökte jag hitta besked om vad - om något - de olika partierna planerar att göra för datorindustrin. Denna del av näringslivet är i mitt tycke en ytterst viktig del av det framtida Sverige som alla etablerade partier förstås säger sig verka för. Ska IT-företagande stimuleras på något sätt? Vilken långsiktig strategi har partierna för att komma tillrätta med bristen på kvalificerad arbetskraft som lurar runt hörnet i takt med att allt färre väljer IT-inriktade högskoleutbildningar? Hur viktigt är det egentligen för demokratin i Sverige att alla har en reell möjlighet att skaffa sig bredband?
Om vi, för tillfället, bortser från vissa mer eller mindre genomtänkta utspel i frågan om fri nedladdning av upphovsrättsskyddat material strax innan valet så lyser dessa frågor med sin frånvaro. Det är tråkigt av flera skäl, inte bara för att jag får svårt att kommentera förslag här i Datormagazin, nej värre är att det känns som om våra politiker fortfarande ser vår digitala vardag som något overkligt, abstrakt och ointressant."

Nästa år är det dags igen. Vi får se om dessa frågor lyfts upp mer då. Vi ligger visserligen långt fram, men om vi inte ska bli omsprungna är det ingen idé att ens snegla på bromspedalen.

2007
Vi börjar nu komma in i något som kan klassas som nutid. Denna utgåvas ledarsida hade rubriken ”Guldläge för dig som studerar IT”. Det handlade om konsultbolagens skriande brist på välutbildad och erfaren personal. En effekt av bristen hade blivit att konsultbolagen tvingats in i en värld av underleverantörer. Den som hade störst nätverk, ofta på det personliga planet, fick ordern. Inte nödvändigtvis det bolag som kunde erbjuda mest kvalificerad personal, med andra ord. Kvantitet före kvalitet.

"Det här är ett tydligt exempel på vilka underliga effekter en bristsituation inom en yrkeskategori kan få i praktiken. Det snurrar så bra på de svenska företagen att behoven av nya IT-stödsystem formligen exploderat de senaste åren. Lägg till virtualiseringstrenden, de uppdämda behoven efter marknadskollapsen vid millennieskiftet och rädslan för att satsa fyra års studier på IT-sektorn som länge har funnits bland svenska studenter, ja då ser du ganska snart hur klyftan växer.
Den klyftan kan du dra nytta av nu. Nu är det ett mycket bra läge att gå in i IT-branschen och enligt alla bedömare ska den positiva utvecklingen hålla i sig ett bra tag till."

Undantaget den globala finanskrisens effekter stämmer detta till punkt och pricka. IT-sektorn har fortfarande guldläge och bättre kommer det att bli när hjulen kommer att börja snurra igen.

2008
Förra årets ledarkrönika vid den här tiden handlade om en idé som allt fler börjar fundera kring. Eftersom samhället flyttar ut på nätet måste skyddssystemen följa efter, annars får vi en obalans som ofelbart kommer att straffa sig. Idén handlar om att förbjuda att oskyddade datorer ska få vara uppkopplade mot internet. Paralleller drogs till lagen om bilbälte om man åker på allmän väg.

"Anledningen att vi har krav på säkerhetsbälte är, rent krasst, inte omtanke om den enskilda individen utan en samhällshänsyn. Svårt skadade människor i trafiken innebär stora kostnader för samhället och lidande för långt många fler än de direkt inblandade. Om detta delvis kan förhindras genom att alla har säkerhetsbälte och inte färdas i orimligt höga hastigheter så försöker vi med lagstiftning få det därhän.
Oskyddade datorer skapar inte i närheten av så mycket lidande som trafikolyckor, men den ekonomiska effekten är likväl omfattande. En väg att gå är att lägga på internetleverantörerna att utföra en grundläggande kontroll av datorsäkerheten hos sina användare. En enkel avläsning av öppna portar i kombination med övervakning av trafikmönster skulle kunna hindra stora delar av de såkallade bot-nät vi ser idag - nät av hackade datorer som används för att sprida till exempel virus, spam och skadlig kod."

Det passar ju bra att avsluta med denna fråga hängande. För hänger i luften gör den. Problemen med ”zombiedatorer” växer för varje dag som går och kostar samhället fantasisummor i form av skräppost, ekonomisk e-brottslighet och annat otyg. Kruxet är att det krävs globala lösningar på denna fråga eftersom internet är ointresserat av gränser och jurisdiktion. Och vi vet ju hur lätt det är att få hela världens ledare att samsas kring en och samma lösning.

(Ledar-texterna kommer från Datormagazin nummer 10, årgångarna 2001 till och med 2008. Skribenter: Lasse Zernell, Peter Widén och Mats Larsson.)

Av: Peter Widén