Livet leker för Linuxmaskinen

Publicerad 2011-03-15 10:30

Efter lång tids drift med Windows 7 som operativsystem lyckades Pardus 2011 med konststycket att haverera partitionerna, något jag skrev om i förra månadens Linuxkrönika. I dag kan jag konstatera att det ligger mycket sanning i talesättet ”Inget ont som inte har något gott med sig”.

Passande för årets första månaders vita väderlek har vi tittat närmare på distributionen Snowlinux 10. Speciellt en applikation i distributionen fann jag extra intressant och matnyttig. Det handlar om att konvertera film från ett format till ett annat, med hjälp av Arista Transcoder.

Min stationära Windowsdator har åtskilliga gigabyte med okomprimerad AVI-film, infångad under ett par års tid från spelet Entropia Universe. Det handlar om allt från korta videosnuttar till längre oklippta filmer från diverse virtuella event. Givetvis finns det en uppsjö med Windowsprogram som kan komprimera och konvertera filmer, men det krävs både tredjepartsprogram, rätt codec och ett antal inställningar för att ens vara i närheten av att komma igång med konverteringen. Dessutom gav exempelvis Autogk enbart ljud på en kanal och en något för kraftigt kapad lodrät bild, men den lilla filstorleken som resultatet visar går inte att klaga på.

Tilläggas bör att jag varken har tid eller motivation för att sätta mig in i avancerad videohantering. Men med Snowlinux får jag ett i princip komplett paket för mitt ändamål. Den Pardusförstörda partitionslösa bärbara datorn passar perfekt. Äntligen har dumburken fått ett vettigt syfte – som Linuxmaskin och videokonverterare.

Distributionen Snowlinux erbjuder nämligen redan från början möjligheten till videokomprimering med Arista Transcoder. Egentligen behöver ingenting installeras, med ett stort USB-minne kan filerna fraktas fram och tillbaka, men för enkelhetens skull installerar jag en FTP- och en webbserver. Det fungerar med Samba också, men det skadar inte att ha en säkerhetskopia på filmerna ifall något går snett. Dessutom kräver Samba likt Windowsprogrammen tid för konfiguration, något jag inte prioriterar på min fritid. Så här nöjd och glad med Linuxmaskinen var det längesedan jag var.

Känner du någon som just har börjat med Linux och behöver hjälp att komma igång med kommandoterminalen? Perfekt. Be dem köpa detta nummer, så slipper du låna ut din Datormagazin-tidning. Vår frilansare Jonas Kämpe har komponerat ett nybörjarvänligt alster med fokus på terminalen och några av dess många användbara kommandon.