Intryck från Research at Intel 2012

Publicerad 2012-07-19 11:40

För några veckor sedan var jag i San Francisco för Intels forskningsevent R@I 2012, kort för Research at Intel. Företaget satsar rejält på forskning världen över och de projekt som visades upp under eventet visade på stor variation.

Eventet ägde rum under några dagar i slutet av juni och under eventets andra dag presenterade Intel forskning som sker dels inom företaget men även vid olika akademiska institut världen över. I denna redaktionsblogg tänkte jag sammanfatta några av de mest intressanta projekten jag stötte på.

Smarta internationella möten i realtid
Intel visade upp ett interaktivt mötessystem där mötesdeltagare av olika nationalitet kunde kommunicera med varandra i realtid på sina modersmål. Rösterna analyseras och språket översätts till text framför övriga mötesdeltagare. Tekniken fungerade överraskande väl och tal översattes till text snabbt nog för att konversationen inte skulle bli lidande, dock så var översättningen av tal inte felfritt i de språk vi testade och det krävdes att orden artikulerades utan allt för stor grad av dialektal variation. Projektetet byggde dock till stor del på teknik som finns redan idag så en praktisk tillämpning av denna forskning tillhör de mer troliga av projekten.

Länk till genomgång av projektet.

Av det som visades upp under R@I 2012
var det utan tvekan forskningen om
förbättrad sikt för bilister genom analys
av regndroppars eller snöflingors position
som blev mest omtalat. Eventet innehöll
överlag en hel del forskning relaterad till
just bilar och livsstil.

Intelligenta strålkastare
Det mest omtalade projektet under eventet var utan tvekan något som kallas Seeing Through Rain and Automobility Research. Som namnet antyder går detta ut på att förbättra sikten framför en bil genom att eliminera regndroppar, eller snöflingor, från vyn. Systemet fungerar på så sätt att en digital projektor belyser området framför bilen medan en kamera monterad vid sidan av projektorn läser av regndropparnas position. Mjukvara analyserar var dessa regndroppar kommer att hamna inom förarens synfält och projektorn skickar då inte ut ljusstrålar till de områden där regndroppar kommer befinna sig. Detta leder till att mängden reflektioner minskas, och därmed förbättras sikten. Reduktionen av reflektioner från vattendroppar fungerar som bäst vid lägre hastigheter men även vid hastigheter uppåt 100 km/h kan mellan femton och tjugo procent av reflektionerna avlägsnas. Sannolikt lär det dröja innan vi får se detta praktiskt tillämpat i bilbranschen men det är onekligen ett bra exempel på där tekniska framsteg inte bara förenklar vardagen utan även säkerhet och hälsa.

Länk till videogenomgång av projektet.

XML3D
Vid Intel Visual Computing Institute i Saarbrucken, Tyskland, har en grupp forskare jobbat på ett projekt med målet att möjliggöra rendering av 3D-grafik i webbläsare utan behov av mellanliggande ramverk eller speciell grafikprogrammering. Dagens 3D-utveckling för webben bygger i regel på ett ramverk för 3D-grafik, exempelvis WebGL eller Stage3D (som introducerades i Adobe Flash 11). Gemensamt för dessa tekniker är att de kräver kunskap om programmering mot grafikramverk och hårdvara, något som inte är fallet med XML3D. I XML3D används XML för indata till logik som styrs av ECMAscript (Javascript) och de beräkningar som ska utföras kan avlastas till processorkärnor och grafikkärnor beroende på beräkningstyp. Själva grafikrenderingen bäddas in i en webbplats vilket avlägsnar behovet av insticksmoduler. Demonstrationen under R@I lät användaren promenera inuti ett museum renderat i full 3D, en klart imponerande prestation med tanke på att att allt renderades via öppna standarder på en ultrabook-dator där den integrerade grafikkretsen och processorn tillsammans bearbetade 3D-innehållet.

Länk till videogenomgång av projektet.

NTV för SoC och grafik
Under fjolårets R@I visade Intel upp något som kallades Near Threshold Voltage (NTV), ett forskningsprojekt som ni kunnat läsa om i Datormagazin nr 1 2012 . NTV var ett forskningsprojekt som gick ut på att få fram energieffektiva processorer vars komponenter jobbar vid absoluta tröskelnivåer för ström. NTV byggde då på en Intel Pentium-arkitektur som stöpts om för att kunna drivas mer energieffektivt vilket gjorde det möjligt att driva ett komplett datorsystem med ljus från en vanlig sollampa. I denna NTV-demonstration var det bara processorn som var av NTV-typ, minne och moderkort arbetade vid normala strömnivåer. Vid årets R@I visade Intel upp en integrerad kretsuppsättning med beräkningsenhet av SIMD-typ samt minne som båda är av NTV-typ. Hela kretsuppsättningen byggdes dessutom med Intels 22-nanometers tillverkningsprocess med Tri-Gate-transistorer. När Intel nu har lyckats integrera flera olika komponenter enligt denna princip tar tekniken sig ett steg närmare praktisk tillämpning. Detta till trots lär det dröja åtskilliga år innan vi får se NTV-baserade processorer på marknaden.

Samtliga projekt som visades upp är, likt projekt som visats upp under föregående år, forskning i sin linda vars kommersiella påverkan ligger långt in i framtiden. De mest exotiska projekten kommer sannolikt aldrig att implementeras i den form de visades upp i, men kan å andra sidan leda till framsteg som leder till helt andra genombrott eller produkter. Tidigare forskning som har lett till kommersiella produkter inkluderar bland annat Lightpeak, överföringsprotokollet som sedermera kom att introduceras på marknaden under namnet Thunderbolt. Intel har även presenterat ett antal olika prototyper för parallella processorer under åren, något som i slutändan ledde till Xeon Phi (mer känt under kodnamnet Knights Corner). Forskning kring energioptimering av X86-plattformen ledde till produktfamiljen vi idag känner till som Intel Atom.

Hur många av de projekt som visades upp som faktiskt kommer till praktisk tillämpning är omöjligt att säga, men flera av dem lär i någon form påverka framtida produkter och lösningar från Intel. Företaget satsar onekligen en hel del resurser på forskning av olika slag, något som säkerligen lönar sig i konkurrensmässiga fördelar i långa loppet.

Vilka av dessa tekniker låter mest spännande för din del?

Med vänliga hälsningar,
Andreas Eklöv