Test: Lucid Puppy 5.0

Publicerad 2010-06-01 16:15

Räkna inte med något gläfsande och dräglande när vi testar en digital hundvalp, tillika en Linuxdistribution. Hunden sägs vara människans bästa vän - kan detta vara användarens bästa vän?

Det som skiljer Puppy mot andra live-CD-miljöer är det faktum att vid starten laddas hela systemet in i datorns arbetsminne. Processen tar förvisso en liten stund, men när det väl är klart svarar den digitala hunden jättesnabbt på minsta lilla anrop.

Du kan mata ut systemskivan och mata in en annan, till exempel musikskiva. Någon autostart bjuds du i och för sig inte på, men det är inte många klick som krävs för att starta CD-musikspelaren. Vill du inte använda en CD att starta systemet från går det med flertalet andra flyttbara medier, inklusive USB-minne.

Smart och snabb start
För att tidsoptimera starten av systemet laddas i princip ingenting icke-relevant och tidskrävande, som till exempel nätverk. First Run Confiruration hjälper dig däremot att komma igång på bästa sätt. Via det småfula fönstret är det bara några klick som krävs för att ställa in språk, tidzon, datum och tid, tangentbord, skärmupplösning och sist men inte minst just nätverk.

Det tycks dock finnas en liten bugg i den digitala vovven. När jag väljer svenska som språk visas det fortfarande som att engelska är valt. På samma sätt visar tidzonen standardalternativet, trots att jag ändrat det.

Pingvinernas webbläsarval
Minns du webbläsarvalet i Windows? Där du fick möjlighet att välja en eller flera av de tillgängliga webbläsarna. Puppy har apat efter och erbjuder också ett webbläsarval. Några av de webbläsare som finns att välja bland är Firefox, Seamonkey, Chromium, Opera och Puppybrowser. Bli inte bekymrad om du missar att installera din favorit vid valtillfället.

Via den lättanvända mjukvaran Quickpet kan du ladda ned och installera så kallade husdjur. I själva verket handlar det så klart om andra program. Definitionen av lättanvänt är i det här fallet tre musklick. Ett klick för att ladda ned och installera och två klick för att först bekräfta installation av det valda paketet för att sedan bekräfta att installationen är slutförd. Förvisso är Quickpet en suveränt enkel och praktisk mjukvara, men det blir ett litet minus för de förhållandevis få applikationer som finns tillgängliga.

Film och musik
Det inbyggda stödet för att spela upp film och musik får utan tvekan godkänt. Det enda filformat som inte gick att spela upp var en egenproducerad OGV, i övrigt fungerade allt från Avi till Wmv. Utbudet av musikspelare är inte så värst brett, men å andra sidan spelar det inte så stor roll när det trots allt fungerar.

Hittills har alla applikationer varit grafiska, men när vi kommer till brandväggskonfigurationen möts du av ett terminalfönster och text. Användarvänlighet finns det ändå, två tangenttryck senare var brandväggen igång. Installationsprogrammet var lite fyndigt. Installation kan vara två saker, antingen installation av systemet till media eller installation av program. Således finns det en genväg till Puppys pakethanterare, som skiljer sig från Quickpet.

Installationsprocessen till hårddisk var bland det jobbigaste jag sett på länge, det var många frågor med olika alternativ och vid två tillfällen gick jag emot de rekommenderade alternativen. Speciellt snyggt var det heller inte. Mycket text, otydliga ikoner och alldeles för ostrukturerat. Men för all del, systemet gick att installera till hårddisk.

Ett bärbart husdjur
Jag är ingen hundälskare, men den digitala varianten måste jag medge passar mig. Men bara i livemiljö. Måhända att det är lite segt i starten när allt läses in, men efteråt har du ett blixtrande snabbt lydigt sällskapsdjur som duger mot jämförbara distributioner.

Någon utmärkelse blir det dock inte, mest på grund av det för begränsade utbudet av standardprogram och de småbuggar som dyker upp lite här och var. Dessutom var installationsprocessen alldeles för knölig. Men döm inte hunden efter håren.

Av: Thomas Forsberg