Test: Liberté Linux 2010.1

Publicerad 2011-02-10 16:56

Med denna distribution får du enligt tillverkaren ett USB-minne med en säker, pålitlig och lättanvänd distribution. Datormagazin testar om Liberté Linux håller måttet.

Ordet Liberté är franska och betyder frihet. Oavsett om du är säkerhetsmedveten eller rent av paranoid skadar det inte att vara på den säkra sidan. Installationen, om den nu kan kallas så, är löjligt enkel och kan dessutom utföras i Windows.

Eftersom systemet startas från ett USB-minne räcker det att packa upp distributionens ZIP-fil till USB-minnet och därefter köra installationsscriptet som administratör. Då görs USB-minnet bootbart. Förvisso får du inte någon bekräftelse när allt är OK – bara när något har gått snett. Systemkraven är inget att oroas över, en x86-baserad Pentium Pro eller senare med minst 128 megabyte internminne krävs, och så minst ett 256 megabyte stort USB-minne.

Lösenord för krypteringsytan
Vid första starten efterfrågas en lösenordsfras, så kallad passphrase, för OTFE. Det är en mjukvara för transparent hårddiskkryptering. Systemet använder en fjärdedel av USB-minnets lediga utrymme för att skapa en krypterad lagringsyta. På så vis kan ändringar du gör i systemet sparas till nästa gång du använder det. Vid framtida starter är det bara lösenordsfrasen som efterfrågas.

Väl igång möts jag av ett skrivbord, en startmeny och ett aktivitetsfält. Fönsterhanteraren heter Openbox och panelen är Lxpanel. Startmenyn är innehållsfattig, men Liberté är å andra sidan ingen vanlig skrivbordsdistribution.

Säkerheten är total
All trafik via nätverket krypteras och skickas via en Tor-krets. På så vis är din identitet skyddad på internet. Systemet är även i övrigt mycket säkert. Vid starten låses systemet genom att root-lösenordet (liberte som standard) inaktiveras. Ingen annan användare, inklusive huvudanvändaren, har något lösenord. De flesta demoner tar bort sina superuser-privilegier direkt efter att de startats, exempelvis Tor, Privoxy, NTP, HTP, D-bus och NSCD.

Brandväggen stoppar oåtkomliga från obehörig tillgång och en portscanning resulterar i ett tomt resultat. Om USB-minnet tas bort under drift stängs datorn omedelbart av. Vid en normal avslutning rensas internminnets innehåll för att förhindra så kallade cold boot-attacker.

Samtliga paket har kompilerats med verktygskedjan Gentoo Hardened, vilket skyddar mot diverse attacker i Pax-kärnan. Det finns dessutom ännu fler säkerhetsrelaterade funktioner, som dock inte får plats att nämnas här. Liberté Linux är den absolut säkraste Linuxdistributionen jag någonsin har testat, då har jag ändå hållit på med Linux sedan 1998.

En rad nackdelar
Det finns så klart nackdelar med att använda Tor-nätet. En av dem är hastigheten. Att ladda svt.se tog ungefär 5,5 sekunder på en dator utan Tor-anslutning men med Flash-stöd. Med Liberte tog det 3,5 minuter vid samma tidpunkt, utan Flash-stöd. Det finns en speciell ikon för att använda dig av en webbläsare med okrypterad trafik. Då går det naturligtvis mycket snabbare att surfa, men å andra sidan tappar du säkerheten. Webbläsaren heter för övrigt Midori och är liten, lättanvänd men instabil.

Systemet går utmärkt att använda på ett par år äldre skrivbordsdatorer, så väl som på en netbook. Pekplattan fungerar som den ska på den sistnämnde och systemet trivs riktigt bra i den lilla hårdvaran. Men på min nya arbetsdator låser sig allting i grafiskt läge. Oklart varför. Tyvärr går det bara utför från och med nu.

Liberté har stöd för så kallad lokalisering, med andra ord går större delar av systemet att få på svenska. Det kan vara lite knixigt att få till, men fungerade till slut. Givetvis sker det en blandning av svenska och engelska, men låt gå för det.

Vad som däremot inte fungerade var att skriva med svenska tecken. Hur jag än gjorde, vad jag än startade och laddade om, vägrade mjukvaran Scim tillåta mig att skriva de svenska tecknen å, ä eller ö. Det enda sätt som gick var att använda det virtuella skrivbordet Xvkdb och klicka sig fram till inmatning av svenska tecken. Riktigt dåligt.

Ur säkerhetssynpunkt är det tveklöst utmärkelsen Datormagazin Toppklass. Men med tanke på den långsamma surfningen, de obefintliga svenska tecknen, den instabila webbläsaren och låsningen på nyaste arbetsdatorn blir det ingen utmärkelse alls. Trots att säkerheten är enorm.

Webbläsaren Midori bekräftar att Tor används för att kryptera trafiken. Detta är den säkraste distributionen som Datormagazins Linuxredaktör någonsin har använt. Tyvärr är den långt ifrån fläckfri ur andra aspekter.