(Från Datormagazin 3-2010.)
Till min hjälp att utse vinnaren av duellen har jag två testmaskiner. En stationär och en bärbar dator. Ingen av maskinerna är av större kraft i dagens mått mätt, vilket ligger i linje med att Linuxnybörjare inte gärna använder den snabbaste huvuddatorn vid de första kontakterna med Linux.
Rond ett – starten går
Tidmätning från laddningen av Linuxkärnan till inloggningsskärmen/skrivbordet, på de respektive testdatorerna. SimplyMepis, framöver kallad enbart Mepis, behövde 2 minuter blankt på den stationära datorn, och 1 minut och 49 sekunder på den något snabbare bärbara datorn. Mint behövde i sin tur 3 minuter och 36 sekunder på den stationära datorn och 3 minuter och 20 sekunder på den bärbara datorn.
Anmärkningsvärt är att skrivbordet är något större än bildskärmens yta i Mepis på HP-datorn och att samma Mepis KDesktop-program kraschade vid ett tillfälle på Asus-datorn, vilket fick till följd att alla skrivbordsikoner hastigt och lustigt försvann. Trots denna incident vinner Mepis den första ronden på överlägset bättre starttid.
Rond två – innehåll och användarvänlighet
Mepis använder KDE 3.5, alltså en äldre version av skrivbordshanteraren. Mint kontrar med en fräschare och nyaste versionen av Gnome, 2.28, som skrivbordsmiljö. Båda kombattanterna har Firefox som standardwebbläsare, Mint har chattklienten Pidgin och Mepis har Kopete. Hittills oavgjort alltså, då båda chattklienterna är likvärdiga. E-postklienter finns i båda två, där Mepis använder sig av den primitiva KMail medan Mint erbjuder Thunderbird.
Att ansluta till ett trådlöst nätverk i Mepis var inga som helst problem, trots att SSID:t var dolt och anslutningen krypterad. Den stationära datorn är utrustad med en USB-dongle för trådlöst nätverk. Mint hade inga problem att detektera enheten och ansluta till det dolda nätverket. Båda distributionerna är otroligt användarvänliga.
Ingen av dem ger som standard svenska tecken i livemiljön. Det blir till att leta fram kontrollpanelen och ändra tangentbordslayout. Mepis döljer sitt Control Center under två menyer (System>Settings), medan Mint har en länk till sitt Control Center direkt på startmenyn.
I Mepis navigerar jag till Peripherals->Keyboard.. för att inse att det antingen inte går att ändra till svenska eller att jag är på fel plats och letar. Jag provar Desktop Settings Wizard, som var alternativet under Control Center. Nej, den hjälpte inte till med att få svenska tecken. Men väl i Control Centers Regional & Accessibility finns lösningen. Inte under Country/Region & Language, men väl under Keyboard Layout. Mints tur. Control Center, Keyboard, Layouts, klart. Därmed vann Mint rond två.
Rond tre – multimediestöd
Att kunna spela upp mediefiler är ett måste för en nybörjare. Därför ska de båda systemen nu få äran att spela en fil av respektive typer AVI, FLV, MOV, MP3, MPG, OGG, SWF och WMV, för att se hur många av dessa som går att spela – utan att installera något tilläggsprogram. Mepis klarade sig genomgående bra, men kunde inte spela upp filerna i formaten FLV och SWF.
Mint tog sig an uppgiften på ett strålande sätt, och spelade upp filernas innehåll en efter en. Faktum är att Mint kunde spela upp samtliga format, om än bara musiken och inte videon i SWF-filen. Båda distributionerna kan spela upp YouTube-klipp så väl som spela ett Flash-spel. Mint vinner ronden med minsta möjliga marginal, tack vare möjligheten att spela upp fler filformat.
