Beroendeproblematiken handlar om att en del program är beroende av vissa bibliotek för att fungera. Något som ställer till det både för användare och utvecklare. Fast nu kanske detta får sitt slut. Av Patrik Hermansson
När ny mjukvara ska installeras i Linuxbaserade system finns det ett antal olika tillvägagångssätt beroende på vad det är som ska installeras och i vad. Gäller det till exempel Libreoffice i Ubuntu är det hela enkelt med hjälp av den grafiska programhanteraren.
På den andra änden av skalan finns installationer där bara källkoden är tillgänglig. Då måste koden kompileras. En del gånger är detta problemfyllt. Detta då program som installeras ofta är beroende av andra program och programbibliotek.
Lök på laxen kommer av att olika distributioner använder olika pakethanterare, med egna paketformat. Debian, Ubuntu och av dessa sprungna system använder ett format kallat Deb, Fedora använder Rpm och så vidare.
Genom åren har ett antal projekt startats för att skapa den heliga Gral – ett pakethanteringssystem som är enkelt för alla, skapar säkra installationer och fungerar i alla distributioner. Fast inget av dem har rönt framgångar på alla fronter. Nu finns dock två lovande projekt.

Ubuntu Snap
Pakethanteringssystemet Snap finns tillgängligt i Ubuntu 16.04 och i Ubuntu Core. Program som installeras hålls i så stor mån som möjligt isolerade från det övriga systemet, till skillnad från bland annat Apt. Programmen körs alltså i sin egen lilla värld och kan förhoppningsvis inte komma åt data från andra program eller göra operativsystemet ostabilt. Även beroendeproblematiken är löst med detta koncept, allt som behövs för att köra programmet finns nämligen med i installationspaketet.
Snap-paket kan hanteras från kommandoraden med hjälp av kommandot ”snap”. Kommandot har en rad möjligheter, det går till exempel att söka efter, uppdatera och installera paket. Det går även att lista installerade paket och ta bort de som inte längre är önskvärda. En smart finess är parametern ”changes”. När denna används visas en logg över de senaste operationer som Snap har utfört, till exempel när ett program har installerats eller tagits bort.
Det finns uppgifter om att paket i Snap-format ska kunna installeras via Software i Ubuntu 16.04. Detta var dock inget som fungerade när vi testade. Kommandoradsapplikationerna för Snap fungerade dock som de skulle.

Fedora Flatpak
Flatpak bygger i mångt och mycket på samma principer som Ubuntu Snap. Även här är tanken att ett enda paket ska räcka för en mjukvara, oberoende av distribution. Programmen körs också (i största möjliga mån) isolerade från övriga mjukvaror. En fördel som inte nämns är att du inte behöver skapa nya paket när en ny version av operativsystemet släpps.
Flatpak är inte en ny uppfinning utan härstammar från projektet Xdg-apps. Detta innebär att Flatpak redan är kompatibelt med andra system än Fedora. Du kan använda paket i detta format i Arch Linux, Mageia och Opensuse. Experimentellt stöd finns även i Debian.
Paketsystemet innehåller det mesta som behövs för att köra ett program från sitt paket. Dessutom finns tre paket med vanligt förekommande mjukvara som delas av paketen. Dessa utgörs av ett paket för KDE, ett för Gnome samt ett kallat Freedesktop. Detta sistnämnda då det är Freedesktop.org som har utvecklat Xdg-apps.
En intressant finess med Flatpak är att det går att välja om program ska installeras ”system-wide” eller bara för en användare. När du väljer det sistnämnda installeras programmet i användarens hemkatalog.
Flatpak kan alltså användas i flera olika distributioner, men vilka program finns tillgängliga i systemet? När detta skrivs är det inte särskilt många, men det är ändå en intressant lösning då den ger möjlighet att testa ny mjukvara. Dels finns stabila versioner av bland annat Gnome-appar och Libreoffice i förråden, dels finns många så kallade ”nightly-builds” (program i sina mest färska versioner). Flatpak ger även tillgång till grafikprogram, bland annat Gimp och Mypaint.

Äntligen över?
Snap och Flatpak är de hittills mest lovande lösningarna. De är relativt nya men visar på god potential. Förhoppningsvis anammas de på bred front.

Skriv ett svar

Skriv din kommentar
Ange ditt namn här