Du behöver inte längre förlita dig på en ensam router och leva med döda fläckar sett till den trådlösa täckningen. Ett mesh-nätverk ger både flexibilitet och mobilitet, men allt börjar ändå med en huvudenhet.
Vi har tittat närmare på sju olika mesh-lösningar, som ger möjlighet att ansluta minst två satelliter till respektive basenhet. Ett par av dem får våra rekommendationer, och en blir testvinnare.
Testade mesh-system:
Så testade vi
Samtliga mesh-system har testats i vårt testlabb, men vi har även tagit hjälp av ett grannföretag för att få tillräckligt med utrymme (och hinder i form av bland annat väggar). Detta gav oss cirka 170 kvadratmeter i ett plan och 140 kvadratmeter i ett plan snett ovanför.
För varje system har vi använt de interna funktionerna för att hitta den optimala placeringen av satelliterna, men vi har även testat att använda exakt samma position för alla. Först placerade vi huvudenheten så att den gav maximal täckning mot en sida av våning 1. Därefter byggde vi vidare på ett sätt som gjorde, eller borde göra, att enheterna kommunicerar effektivt i serie. Nästa moment blev att placera dem i en triangel, vilket gör det möjligt att utvärdera den smartaste trafikvägen. Slutligen testade vi med huvudenheten i mitten och en satellit på vardera sidan, vilket gjorde att de båda satelliterna inte kunde nå varandra.
När vi har haft tillgång till flera satelliter än de medföljande har även detta utvärderats, men det har inte vägts in i betyget. Samtliga funktioner som respektive enhet erbjuder har utvärderats.
Vi har inte bara fokuserat på maxhastigheten
Två olika nivåer av belastning användes i prestandatesterna. Notera att vi inte bara har tittat på maximal genomströmning, då detta värde inte är så väsentligt för dem som väljer att satsa på mesh-nätverk vilket är tänkt att hantera ett större antal klienter.
Den första nivån baserades på en TV som strömmade data, två mobiltelefoner som anslöts till huvudenheten och ytterligare en mobiltelefon per satellit. Förutom detta var en dator ansluten per nod och vi kontrollerade ett Philips Hue-system. Denna belastningsnivå kan representera ett lätt belastat nätverk.
Trafiken har testats över både 2,4 och 5 gigahertz genom att mäta den totala datagenomströmningen för respektive band.
Nästa nivå baserades på fyra stycken aktiva TV-apparater (HD + UHD), totalt 18 stycken datorer, två stycken NAS-enheter, fem stycken övervakningskameror, diverse smarta sensorer, dammsugare, larm, vitvaror med mera. Dessa fick kommunicera ”naturligt”.
Verkliga förhållanden viktiga för ett korrekt resultat
För båda belastningsnivåerna har vi kontrollerat prestandan inom samma rum och inom vilka avstånd enheterna presterar. Sedan har vi testat från ett angränsande rum, med både möbler, väggar och utrustning i vägen.
Trafiken har testats över både 2,4 och 5 gigahertz genom att mäta den totala datagenomströmningen för respektive band. Förutom detta har vi kontrollerat överlappning mellan band och övergången från nod till nod samt hur ett system hanterar att tappa en enhet genom exempelvis strömavbrott. Samtliga fynd redovisas löpande i texten.
2 kommentarer
Asus Lyra är verkligen inte en stabil lösning. Köpte en i början av 2018, och det var problem direkt med att satelliterna tappade kontakten med huvudenheten. Skickade alla 3 på reparation. Efter 6 veckor returneras dessa, och då var en av satelliterna utbytt mot ännu en huvudenhet! Därefter har problemen fortsatt. Avråder starkt från att köpa denna produkt.
Pingback: Test: TP-Link Deco M4 - Datormagazin