En trend bland vissa distributioner är att använda en kärna som kallas Linux-libre. Det innebär i praktiken att kärnan inte innehåller snuttar bestående av sluten kod, så kallade ”blobbar”.
Det pratas ofta om att Linuxbaserade operativsystem är fri mjuk vara, även kallat open source. Detta innebär inte att allt är gratis, utan att källkoden som används för att bygga systemen är öppen och tillgänglig. Den är ofta även fri att använda men med licenser som anger restriktioner. Det är vanligt att en licensform anger att koden får användas i egna projekt, men att man då samtidigt ska publicera de ändringar och förbättringar som gjorts. En fördel med den öppna källkoden är att alla som så önskar kan kontrollera mjukvarorna. Det blir till exempel svårt att gömma några bakdörrar.
Det är dock inte alla utvecklare som anammar detta synsätt, utan de väljer att hålla källkoden hemlig. Anledningarna till detta kan vara flera. När det gäller till exempel drivrutiner för hårdvara anser man ofta att källkoden kan avslöja företagshemligheter – kan man se hur koden fungerar kan man också räkna ut hur hårdvaran är konstruerad och skapa olagliga kopior. Det är även vanligt att man säljer sin mjukvara och inte vill att någon annan använder koden för att sälja eller ge bort samma program. En annan anledning till att hålla koden sluten är att försvåra för hackare som annars skulle kunna granska källkoden för att hitta sårbarheter.
Linux, inte helt öppet
För att återgå till inledningen kan vi konstatera att det mesta i ett Linuxbaserat operativsystem byggs på fri mjukvara, men inte allt. Linuxkärnan har till exempel så kallade ”blobbar”, färdigkompilerad mjukvara där koden inte är öppen.
Dessa ”blobbar” inkluderas ofta av distributörerna, trots att mjukvaran inte är fri, för att få bättre funktion eller mer funktionalitet. En del utvecklare är dock helt emot sluten kod och skapar distributioner som enbart innehåller fri mjukvara. Det finns även de som egentligen inte vill ta med den slutna koden, men som inser att användarna vill ha den för att datorn och systemet ska fungera som önskat. De lägger då denna typ av kod i särskilda arkiv som kan installeras separat, om så önskas.
En tredje kategori av utvecklare är de som enbart fokuserar på funktion och därför lägger in allt i systemet från början.
Linux-libre – utan blobbar
Problemet med ”blobbarna” är alltså inte enbart ideologiska. Det finns en teoretisk möjlighet att någon lägger in skadlig kod, något som kan vara svårt att upptäcka när man inte kan kontrollera källkoden.
Därför önskade många ett operativsystem där allt var öppet, där allt kan kontrolleras. Något som i sin tur födde ett projekt som arbetar med en speciell utgåva av Linuxkärnan, kallad Linux-libre. Detta är en kärna som enbart innehåller fri och tillgänglig källkod, som har licenser som klassas som fria och som inte tvingar användaren att installera någon icke-fri kod.
Projektet arbetar med att steg för steg ta bort icke-fri mjukvara från den officiella Linuxkärnan och de släpper med jämna mellanrum nya utgåvor. Deras version av kärnan ska enkelt kunna installeras i befintliga distributioner, och det finns även distributioner som levereras med Linux-libre. För den som vill installera manuellt finns källkoden att ladda ned. Den senaste utgåvan är i skrivande stund enbart några dagar gammal och har skapats av Linux 4.12.2.
Det finns även installationspaket för olika distributioner, bland annat för system baserade på Debian och Fedora.
Distributioner med renad kärna
Den första distribution som inkluderade Linux-libre var den i våra trakter mindre kända Ututo. Den har sin grund i ett utvecklings- och forskningsprojekt som syftar till att stötta IT-utvecklingen i u-länder och på så sätt överbrygga klyftorna mellan de länder som leder utvecklingen och de som lätt hamnar på efterkälken. Distributionen, som utvecklas i Argentina och har spanska som huvudsakligt språk, var den första att erkännas av Free Software Foundation som ett operativsystem som är skapat av enbart fri mjukvara.
En annan distribution som högaktar fri mjukvara är Gnewsense, den byggs enbart av sådan kod.
De nyfikna eller ideologiskt drivna kan prova någon av dessa distributioner. Ett annat alternativ, som sagt, är att bara prova kärnan i eget system.