Hem Artikel Därför är minnesfrekvens inte allt

    Därför är minnesfrekvens inte allt

    0

    Spelar minnesfrekvens egentligen någon roll? Och i så fall hur stor och i vilka sammanhang? Datormagazins Patrik Wahlqvist reder ut vad som gäller och förklarar varför ett ”långsammare” minne faktiskt kan springa om ett ”snabbare”.

    En av de mest ställda frågorna och kanske även mest hypade ämnena när det kommer till datorkomponenter är minnesmodulernas frekvens. 

    Nästan varje dag, eller i varje fall veckovis, slås nya rekord när det kommer till extrema frekvenser eller låga latenser inom olika sammanhang. 

    Vill man sätta rekord spelar det så klart en stor roll att kunna nå lite högre och lite snabbare, för precis som när en höjdhoppare slår världsrekord med en centimeter kommer varje extra hertz att bli ett nytt potentiellt världsrekord. Men hur förhåller sig dessa världen till verkliga livet inom mer professionellt arbete och spelande?

    För att undersöka detta har vi kikat närmare på två topprankade minnen från Aorus i form av RGB 4 800 megahertz och RGB 3 733 megahertz, där vi bara valt att fokusera på den skillnad som uppstår när vi byter mellan dessa minnen i ett och samma system,   där moderkort, processor och andra komponenter alltså lämnas orörda.

    LÄS OCKSÅ: DMZ-RIGGEN GAMING

    En kort bakgrund

    Innan vi går in på ren data gällande våra konfigurationer måste vi mycket kort reda ut en del gällande minnen och frekvens. 

    Många är av den felaktiga uppfattningen att högre minnesfrekvens per automatik ger en högre systemprestanda. 

    Tyvärr är det inte så enkelt utan det är många faktorer som spelar in för att vi ska kunna dra full nytta av högre frekvenser.

    Den första av dessa gäller förhållandet mellan minnets subsystem, dess kontroller, frekvens, systemets huvudchip samt den processor som används. Ser vi till Intels processorer har de traditionellt använt ett 1:1-förhållande mellan minneskontroller och minnesklocka. Men i och med elfte generationens Core-processorer togs ett stort steg till en, i varje fall delvis, mer flexibel lösning där vi kan välja mellan ett 1:1- och ett 1:2-läge, eller som Intel säger Gear 1 respektive Gear 2. Det ger en större flexibilitet och gör det möjligt att uppnå mer extrema frekvenser. 

    Med Intels elfte generations processorer kan vi välja mellan att använda Gear 1- eller Gear 2-läge för minnesfrekvensen.

    Första eller andra växeln

    För att göra det så enkelt som möjligt kan vi ha som tumregel att Gear 1 används för frekvenser på upp till 3 600 megahertz medan högre frekvenser kräver Gear 2 för att fungera. Nu finns vissa undantag, men detta hänger mer på turen att ha fått rätt chip samt kombinationen av moderkort och processor, ungefär på samma sätt som med normal CPU-överklockning.

    Förutom att sedan välja rätt frekvens till rätt processor och rätt chip krävs även att moderkortet i sig kan hantera ökade belastningar i form av ökat spänningskrav och ökad värmeutveckling som per automatik kommer med större frekvenskliv. Detta gör sammantaget, mycket förenklat, att ett 4 400 megahertz minneskit faktiskt kan vara långsammare på en AMD-plattform än ett 3 733 megahertz minneskit kan vara på en Intelplattform – och vice versa. 

    Men vad som är än viktigare är i vilka lägen och hur högt våra minnen, moderkort och CPU klarar av att köras i Gear 1-läge, lite mer om detta nedan.

    För att kunna utesluta alla dessa om och men och i stället fokusera på enbart minnesfrekvensen har vi valt att testa dessa minnen tillsammans med Intels i9-11900K-processor vilken körs i en fast frekvens på fem gigahertz på Aorus moderkort Z590 Master. Det är ett kort som även klarar att köra den lägre frekvensen av våra två testminnen i Gear 1. Vi har till detta även, för maximal stabilitet, använt oss av Aorus egen Gen 4 M.2 SSD.

    För att dra full nytta av högre minnesfrekvenser krävs såväl rätt moderkort och processor samt en del tur med kvaliteten på komponenternas kretsar.

    Märkbar skillnad

    Märkbar skillnad

    Vi startar med att kika på skillnaden i prestanda vid ”fel val” av växel, genom att titta på skillnaderna vid användande av samma minne och samma frekvens samt latens men bara växla mellan Gear 1 och Gear 2. 

    Som exempel för detta har vi använt dubbla minnen på 3 600 megahertz vilka här uppnår en kopieringshastighet på 53 541 megabyte per sekund i Gear 1 men som sjunker till 51 726 megabyte per sekund i Gear 2.

    Ser vi till samma skillnad gällande latensen går denna från 54,6 nanosekunder till 64,2 nanosekunder vilket är en relativt markant skillnad. Detta är även något som avspeglar sig vid spelande och då framför allt vid lägre upplösning där vårt spelbatteri gick från en medel-FPS (bilder per sekund) på 217 FPS till 189 FPS, men som även påverkade spelade i 4K där vi gick från 101 FPS till 94 FPS. 

    Koll på latenserna

    Vi går sedan över till våra 3 733- respektive 4 800-minneskit. Vi börjar här med att titta på minneslatensen som för vår lägre frekvens ligger på 54,1 nanosekunder vilket sedan sjunker marginellt till 52,8 nanosekunder vid högsta frekvens. Att skillnaden här inte blir större beror delvis på att vi i det senare skedet måste köra minnet i Gear 2-läge. 

    Vi går över till minnets läshastighet som för 3 733-minnet stannar på 54 962 megabyte per sekund så kliver detta i väg till hela 63 781 megabyte per sekund.

    Nästa steg blir att testa skillnader vid spelande. Vi körde här ett stort antal spel vid olika upplösning där vi för att sammanfatta kan säga att 3 733 megahertz var lite av en sweet spot för Gear 1 om rätt minnen, CPU och moderkort används, men annars ger 4 800 en boost som framför allt märks i upplösningar upp till 2 560 pixel, men som även vid högre frekvens kan ha en märkbar effekt, men i dessa lägen är det mer beroende på vad för spel eller program som ska användas.

    För att lyfta fram en sammanställning gick våra tester från ett snitt av 219 till 232 bildrutor per sekund vid 1 080-gaming när vi växlade från 3 733 till 4 800 megahertz. Motsvarande värden för 4K gick från 103 till 109 bildrutor per sekund. 

    Så funkar det i Adobes program

    Tittar vi i stället på mer produktivt arbete i Adobes program skiftade resultaten beroende på program. Prestandavinsten vid arbete i Premiere Pro och After Effects var inom felmarginalen och därav klassas som obefintligt. När vi kom till Photoshop och Lightroom blev skillnaden mer påtaglig där den högre minnesfrekvensen resulterade i cirka sju procents ökad prestanda och än högre blev skillnaden när vi använde olika filter som Neat Image där vi såg prestandavinster på upp till sexton procent.

    Det är värt att notera att vi i detta läge även kort testade med minnen på 4 200 megahertz vilka överlag alltid bara presterade i paritet eller sämre jämfört med modulerna på 3 733 megahertz, och efter lite laborerande verkar det, enkelt utryckt, som att vi rent generellt har en fördel av att boosta vår minnesfrekvens upp till 3 733 megahertz, men att vi sedan har ett hopp på upp mot cirka 4 400 megahertz innan vi återigen ser samma vinning.

    Avslutande tips

    För att rama in denna artikel vars primära fokus är att jämföra två topprankade minnesmoduler från Aorus i form av RGB 3 733 och RGB 4 800, för att se hur stor inverkan en ökad minnesfrekvens har, så har vi valt att kort summera dessa. Både baserat på de aktuella testerna men även tidigare tester och erfarenheter gällande minnen.

    Det händer oerhört mycket på de kretsar som respektive minne, processor och moderkort har utrustas med och att nå optimal prestanda går inte att läsa sig till utan är mer av ett lotteri. Respektive komponent är självklart optimerad för sina specifikationer men när vi börjar tänja på dessa är det som att singla slant, ibland blir det som vi vill ibland inte. Ett tips kan här vara att läsa framför allt moderkortens HCL-listor.

    Fler kanaler ger bättre prestanda. Oavsett hur vi jagar frekvenser på minnen finns det inget som slår en minnesboost, sett till minnesbandbredd, som att använda flera kanaler. Det vill säga att tvåkanalers minnen kommer att ge bättre prestanda jämfört med singelminnen. Och tre- eller numera fyrakanalers plattformar kommer att krossa tvåkanalers system såvida du inte kan öka frekvensen i steg med 1 000 hertz eller mer.

    Gear 1 respektive Gear 2 erbjuder en högre flexibilitet men ställer även delvis till det. Med Gear 2 får vi normalt sett en lägre strömförbrukning men även lägre prestanda under vissa frekvensintervall. Om du exempelvis har minnen på 3 800 megahertz eller även 40 00 megahertz som använder Gear 2 (1:2) så kan det vara värt att testa att nedgradera frekvensen till 3 733 och byta till Gear 1. Det kan ge dig en högre snittprestanda.

    Ytterligare en avslutande, liten överkurstanke: Vissa moderkort låter användaren ställa minnesklockan separat. Om detta är möjligt och du vill testa att optimera frekvensen, sätt klockan till 133 megahertz i stället för 100 som är standard. Detta minskar normalt belastningen på minneskontrollern och skapar en bättre möjlighet för höga frekvenser med bibehållen stabilitet.

     

    INGA KOMMENTARER

    Skriv ett svar

    Skriv din kommentar
    Ange ditt namn här

    Annons
    ×

    ANNONS


     


    Exit mobile version