Datormagazin
    Facebook
    Senaste testerna
    • Test: Huawei Watch GT 3 SE
    • Test: Beoplay EX
    • Test: Sony Xperia 1 III
    • Test: Cooler Master Masterair MA624 Stealth och MA612 Stealth ARGB
    • Test: Huawei Mate 40 Pro
    DatormagazinDatormagazin
    • Hem
    • Nyheter
    • Tester
      1. Toppklass
      2. DMZ Rekommenderar
      3. Gaming
      4. Jämförande test
      5. View All

      Test: Corsair Dominator Titanium DDR5

      28 september, 2023

      Test: Sandberg Survivor Powerbank 7in1 72 000

      18 september, 2023

      Test: Homey Pro 2023

      29 augusti, 2023

      Test: Samsung 990 Pro, PCIe Gen4 2TB

      20 juli, 2023

      Test: Lenovo Yoga Pro 9i Gen 8

      28 september, 2023

      Test: Motorola Edge 40 Neo

      20 september, 2023

      Test: Logitech Pro X Superlight 2 & Pro X TKL Lightspeed

      11 september, 2023

      Test: Corsair Scimitar Elite Wireless

      9 september, 2023

      Test: Corsair Dominator Titanium DDR5

      28 september, 2023

      Test: Logitech Pro X Superlight 2 & Pro X TKL Lightspeed

      11 september, 2023

      Test: Corsair Scimitar Elite Wireless

      9 september, 2023

      Test: Corsair HS80 Max Wireless

      16 augusti, 2023

      Test: Logitech Ergo K860 vs. Microsoft Sculpt Ergonomic Keyboard

      19 augusti, 2021

      Vi utser den bästa multiskrivaren

      20 maj, 2021

      Test: Cooler Master Masterair MA624 Stealth och MA612 Stealth ARGB

      12 maj, 2021

      Test: Oneplus 9 Pro och Oneplus 9

      21 april, 2021

      Intel Innovation 2023

      1 oktober, 2023

      Boka Datormagazin Retro #7 du också – nytt nummer av vår retrotidning kommer höst

      29 september, 2023

      Test: Corsair Dominator Titanium DDR5

      28 september, 2023

      Test: Lenovo Yoga Pro 9i Gen 8

      28 september, 2023
    • DMZ-riggen
    • Programtips
    • Gaming
    • Fråga experten
      • Hårdvara
      • Mjukvara
    • DMZ Retro
    • Shop
    • Om DMZ
      • Om Datormagazin
      • Annonsera
      • Nyhetsbrevet
      • Kundtjänst
      • Press & PR
    Facebook
    Datormagazin
    Hem » Annons » Annons: Demokratihack – Kan valprocessen skyddas?
    demokratihack
    Annons

    Annons: Demokratihack – Kan valprocessen skyddas?

    AnnonserBy Annonser3 mars, 20184 kommentarer6 Mins Read

    Texten nedan är en annons av och från ESET 

    Flera resultat av demokratiska val har ifrågasatts efter möjlig manipulering av cyberbrottslingar. Har den ständiga teknologiska utvecklingen lett till att demokrati som vi känner den idag inte längre går att lita på?

    De senaste två åren har valresultaten ifrågasatts i flera länder vilka länge har betraktats som nyckelspelare på den globala scenen. Valen i dessa länder gav verkligen upphov till många frågor. Den mest angelägna av dessa var huruvida en cyberattack kan påverka en valprocess i så stor omfattning att landet i fråga ändrar politisk inriktning.

    Att hitta ett definitivt svar på en sådan fråga är en smått omöjlig uppgift för vem som helst – för statsvetare, forskare likväl som för experter på cybersäkerhet. Däremot är det uppenbart att den situation vi just nu befinner oss i medför en del utmaningar. Det finns betydande bevis på att användningen av elektronisk röstning har lett till resultat som är långt ifrån säkra, vilket vi kommer att visa i den här artikeln.

    Därutöver finns det ytterligare två avgörande faktorer som måste beaktas. För det första de sociala mediernas påverkan på den allmänna opinionen, i synnerhet när det gäller att driva en politisk agenda och i synnerhet det sätt på vilket de stöder hacktivism. För det andra måste nationell cybersäkerhet tas upp på den politiska dagordningen.

     

    Osäkra elektroniska valsystem

    Det var bara en tidsfråga innan informationstekniken skulle införlivas i valprocessen, särskilt med tanke på att vissa länder (t.ex. Argentina, Brasilien, Tyskland och USA) har infört elektronisk röstning i liten skala, delvis för att få bukt med fusket samt standardisera och skynda på rösträkningen. Den elektroniska röstningen var tänkt att komplettera, inte ersätta, systemet med röstsedlar av papper.

    Alla är nog överens om att teknikutvecklingen är oundviklig, men kanske bör vi lägga mer krut på att skapa fler kontrollmekanismer istället för att förespråka en linje som faktiskt ökar antalet felkällor, utan att eliminera någon av riskerna.

    Precis som vissa skrupelfria kampanjmedarbetare, aktivister och andra nyckelspelare under åren har lyckats fuska genom att utnyttja själva valsystemet, kommer cyberbrottslingarna snart hitta sätt att kapitalisera på det digitala systemet, särskilt om de har förstärkning i form av ekonomiskt stöd.

    Redan 2006, i den kända dokumentären Hacking Democracy, visade den finska datorprogrammeraren och medgrundaren till ROMmon, Harri Hursti, hur enkelt valsystemet Diebold i Leon County, Florida, kunde manipuleras med hjälp av endast ett minneskort.

    Utan större ansträngning kunde han ändra alla röster, utan att upptäckas. Trots detta används samma programvara (med endast några få justeringar som ett nytt namn och en annan ägare) fortfarande i USA för att registrera och räkna röster.

    Tio år senare har mycket lite förändrats förutom att exemplen har blivit ännu fler. Brasiliens elektroniska valurna har varit omstridd sedan 2012, när det uppdagades att den kunde spräcka valhemligheten fullständigt. Efter flera år av väl underbyggda anklagelser om brister i systemet kommer landets valmyndighet att återgå till röstsedlar av papper (i hybridformat) för endast 5 % av alla valurnor som kommer att användas i 2018 års val. Samtidigt har elektroniska valurnor i både Argentina och Tyskland uppvisat brister.

    Idag finns det gott om övertygande bevis som tydligt visar att vi inte kan förlita oss enbart på tekniken när det gäller något så viktigt som valprocessen. Tekniken bör endast användas som ett kompletterande verktyg. Om målet är att eliminera allt fusk och därmed öka förtroendet för både valresultaten och våra demokratier måste vi överväga hybridsystem som registrerar både pappersedlar och elektroniska valsedlar.

     

    Hacktivism som kan påverka den allmänna opinionen

    Sociala medier har blivit den politiska scenens nya slagfält och används idag av politiska aktörer som vill nå ut till fler människor. Som vi numera vet har samma nätverk även använts för att underminera valkampanjer genom spridning av felaktig information och falska nyheter, för att inte nämna de omfattande attacker som syftar till att smutskasta offentliga personer.

    Flera av dessa attacker har utförts med hjälp av botar, skadeprogram och andra digitala hot som skulle kunna stoppas om ett lämpligt säkerhetsprotokoll fanns på plats. Annars kan det som verkar vara en trendindikator i själva verket vara en manifestation utförd av en grupp med oärliga avsikter.

    Även om en sådan attack kan bidra till att den allmänna opinionen manipuleras eller påverkas åt något håll betyder den inte slutet för demokratin. Däremot medför den ett antal stora säkerhetsrelaterade utmaningar som gör det svårare att säkerställa att valresultatet korrekt avspeglar folkets röst.

    Programmet ”Defending Digital Democracy”, som presenterades tidigare i juli, stöds av företag som Facebook och Google, vilket visar hur stor vikt dessa aktörer lägger vid att säkra den här typen av mekanismer.

    Om de inblandade parterna inte tar saken i egna händer kommer den här typen av incidenter att fortsätta inträffa.

     

    Newtons cradle

     

    Nationell cybersäkerhet

    Eftersom tekniken är en stor del av våra liv måste våra politiker säkerställa att vi, användarna, interagerar med tekniken så säkert som möjligt genom att införa nationella program för cybersäkerhet som involverar alla nyckelpersoner, bl.a. IT-säkerhetschefer och kontrollanter.

    Och om myndighetsföreträdare, t.ex. domstolar eller valförrättare, ska fatta beslut om tillämpning av vissa tekniker bör de genomgå situationsanpassad utbildning i cybersäkerhet så att de kan fatta så bra beslut som möjligt.

    Det råder inga tvivel om att varje nytt utvecklingssteg medför nya risker. Om vi vill använda tekniken för att förbättra våra liv måste vi dock se till att den totalt sett inte skapar större problem än fördelar. Alla aspekter av ett lands valsystem måste betraktas som en del av detta lands kritiska infrastruktur (och skyddas som sådan).

    Utmaningarna ligger framför oss. Nu är det hög tid att vidta förebyggande åtgärder som fokuserar på digital informationssäkerhet, och alla inblandade måste bidra så att vi hittar lösningar som garanterar tillförlitliga demokratiska processer.

    Detta är den tredje artikeln av fem, som kommer att publiceras här och på vår websida under januari, februari och mars månad.

    • Artikel 1: Ransomware-revolutionen
    • Artikel 2: Attacker mot kritisk infrastruktur
    • Artikel 3: Att gripa cyberbrottslingar
    • Artikel 4: Demokratihack
    • Artikel 5: Personlig integritet i den nya tidsåldern
    • Artikel 6:Sammanfattning Trender 2018 

    Föregående: Att gripa cyberbrottslingar

    Nästa: Personlig integritet i den nya tidsåldern

    download

     

    Texten ovan är en annons av och från ESET

    Datormagazin Retro #6 – t-shirt
    annons ESET säkerhet
    Share. Facebook Twitter LinkedIn Email WhatsApp

    Missa inte

    Reportage

    Intel Innovation 2023

    1 oktober, 202315 Mins Read
    Artikel

    Boka Datormagazin Retro #7 du också – nytt nummer av vår retrotidning kommer höst

    29 september, 20231 Min Read
    Toppklass

    Test: Corsair Dominator Titanium DDR5

    28 september, 20236 Mins Read
    DMZ Rekommenderar

    Test: Lenovo Yoga Pro 9i Gen 8

    28 september, 202310 Mins Read
    View 4 Comments

    4 kommentarer

    1. Pingback: Annons: Att gripa cyberbrottslingar – så arbetar polis och skadeprogramsexperter - Datormagazin

    2. Pingback: Annons: Cyberhot är idag allt från TV-serier i gisslandrama till attacker på elnät - Datormagazin

    3. Pingback: Annons: De revolutionerande utpressningsprogrammen - Datormagazin

    4. Pingback: Annons: Säkerhetsåret 2017 – Året då mjukvara pressade oss på pengar - Datormagazin

    Leave A Reply Cancel Reply

    Senaste kommentarerna
    • Markus om Vill använda mobilt bank-id
    • Anders om Operativsystem på en pinne
    • Elvo om Test: Gigabyte RTX 4080 Gaming OC
    • Krister om Intel delar och slår ihop avdelningar
    • Anders om Netgear lanserar mobil 5G-router med WiFi 6E
    Fler nyheter

    Turtle Beach lanserar Stealth Pro – världens bästa gamingheadset?

    23 mars, 2023

    Ny bärbar skärm från Philips – 16B1P3302D

    22 mars, 2023

    Test: Kingston Ironkey Vault Privacy 80ES

    18 mars, 2023

    Lenovo lanserar Thinkstation PX, P7 och P5 – designade med Aston Martin

    9 mars, 2023

    Toppklass

    Test: Turtle Beach Stealth Pro

    20 april, 2023

    Test: Asus ROG Azoth

    3 januari, 2023

    Test: Logitech Litra Glow

    9 september, 2022

    Test: Asus ROG Strix Z690-I Gaming WIFI

    21 april, 2022
      Nyhetsbrev

      Prenumerera på vårt nyhetsbrev Uppsnappat!

      Du har väl inte missat vårt nyhetsbrev? Anmäl dig i dag så får du IT-nyheter, programtips, guider och expertsvar direkt i din inkorg.


      Nyhetsbrevet skickas ut upp till två gånger per vecka till cirka 14 000 prenumeranter.

      Kontaktinformation
      Kontaktinformation

      Omsoc Publishing AB
      Datormagazin
      Box 440 73
      100 73 Stockholm
      Sweden

      Telefonnummer: +46 8–208 118
      E-post: datormagazin@datormagazin.se

      Missa inte

      WiFi 7 – När, var, hur & varför

      23 augusti, 2023

      TCS digitala tvillingar och deras prediktiva kraft.

      4 juli, 2023

      Test: Apple Homepod (gen2)

      31 januari, 2023
      Datormagazin
      Facebook YouTube RSS
      • Om cookies
      • Hantering av personuppgifter
      • Köpvillkor www.datormagazin.se
      © 2023 Datormagazin/Omsoc Publishing AB, org-nr: 559034-9014 – Ansvarig utgivare: Anders Öhman

      Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.