Vi testar Mac Mini M1 och konstaterar att Apples nya Intel-ersättare är en teknisk revolution. Men först, en tillbakablick.

Tillbaka
Nästa

Apples arkitekturval genom åren

Att ett visst mått av skepsis var på sin plats när Apple stod inför att byta processorarkitektur ännu en gång var inte oväntat och heller inte malplacerat. Men om det är något detta företag uppenbarligen är väldigt bra på så är det just att radikalt förändra en av sina viktigaste produktfamiljer.

Första gången Apple bestämde sig för att byta processorarkitektur förstod de inte ens själva att de gjorde det. Då var Apple II företagets mest framgångsrika produkt med en 6502-processor under skalet. Givetvis var den alldeles för långsam när Steve Jobs första stora ego-projekt inom bolaget skulle få sig en snabb och fin processor.

Vi pratar om Lisa

Nej, vi pratar inte om Macintosh utan om dess företrädare, Lisa, som lanserades 1983 med en Motorola 68000-processor under skalet. Samma processor som Amiga 1000 och Atari ST senare skulle drivas med. Apple höll fast vid 68000-familjen fram till mitten av 90-talet då Macintosh LC 580 lanserades med en 68LC040, där LC inte helt förvånande står för ”low cost”. Macintosh LC 580 mötte sitt öde hos liemannen exakt ett år efter att den lanserats, i april 1996, vilket också var slutet för 68000-familjen hos Apple.

ingen kunde blunda för det faktum att Intels x86-arkitektur gjorde åttor på ett ben runt PowerPC-plattformen

Två år tidigare, i mars 1994, lanserade Apple sin första Mac med en PowerPC-processor under skalet. PowerPC 601 hette den och den var fruktansvärt långsam, vilket inte gjordes bättre av att mycket av koden i MacOS och i många applikationer fortfarande var skrivet för 68000-arkitekturen som sedan emulerades i MacOS. Med tiden blev det givetvis snabbare och mer optimerat men ingen kunde blunda för det faktum att Intels x86-arkitektur gjorde åttor på ett ben runt PowerPC-plattformen. Det eleganta med RISC (reduced instruction set computing), att ha färre instruktioner i processorn och därmed kunna köra dem snabbare, gick förlorat. RISC bygger som namnet antyder nämligen på att en processor kunde göras fysiskt mindre och därmed skulle de instruktioner man faktiskt byggde in, de som oftast användes, gå snabbare att exekvera.

Riskerna med RISC-arkitekturen

De instruktioner som faktiskt inte fanns i hårdvara fick man istället hantera i mjukvara vilket skulle göra dem långsammare än om de satt i ”kislet”, men utslaget i ett genomsnitt skulle RISC-arkitekturen bli snabbare än CISC (complex instruction set computing). Det var iallafall tanken. En annan tanke med RISC var att utrymmet som man sparade med att ha färre transistorer och funktioner i processorn skulle kunna användas för en större cache vilket i sin tur skulle bidra till att kunna köra processorerna i högre klockfrekvenser.

Heter man IBM är man dels en del av PowerPC-projektet ihop med Motorola och Apple, men då använder man också Power-plattformen till gigantiska servrar som kan kylas ner med stora fläktar i stora datorhallar. Heter man Apple bygger man in PowerPC-processorer, som Apple sedermera döpte om till G3, G4 och G5, i bärbara datorer och stationära dito. Heter man IBM kan man utan större problem öka klockfrekvensen genom att kasta mer ström och fläktar på problemet, heter man däremot Apple når man till en gräns då det inte går att bygga in en G5-processor i en bärbar dator, och de som använde sig av G5-processorerna i en Mac lärde sig snart att de drog väldigt mycket ström och blev hiskeligt varma.

“Apple såg inget annat val än att gå till Intel och deras x86-plattform. I år är det 15 år sedan …”

IBM var, milt uttryckt, måttligt intresserade av att hjälpa Apple med att ta fram en G5-processor som kunde spikas in i en bärbar Mac, så Apple såg inget annat val än att gå till Intel och deras x86-plattform. I år är det 15 år sedan Apple presenterade bytet från PowerPC till x86, och det är 14 år sedan (drygt) sedan de tre första modellerna med x86-processorer presenterades.

ANNONS: Så mycket kostar Mac Mini M1 på Webhallen

Nu är det alltså dags igen. Apple har under många år utvecklat sina egna ARM-baserade processorer för Iphone, Ipad, Apple TV och Apple Watch och det har inte gått många obemärkt förbi att telefoner och datorplattor från Apple börjat närma sig Apples x86-baserade datorer i prestanda. Apple märkte det garanterat och även om snacket gått några år så är vi nu framme vid det faktum som många väntat på: Apples M1-processor, den första ARM-baserade processorn för Mac-datorer, är här.

Det finns vissa likheter mellan övergången för 14-15 år sedan och den övergång vi bevittnar nu. Då presenterade Apple först två och sedan ytterligare en Mac-modell med x86-processor under skalet. Då var det Macbook Pro och en Imac och kort där efter en Mac Mini. Nu är det en 13-tums Macbook Pro, en 13-tums Macbook Air, och en Mac Mini.

Tillbaka
Nästa
Föregående artikelSpam kan ej blockeras
Nästa artikelTest: Huawei Freebuds Pro
Skriver nyheter, guider och tester i Datormagazin och är redaktör för Datormagazin Retro. Jobbade på Datormagazin 2001-2005 som testredaktör, numera i IT-branschen. Drev bloggen Macpro i 14 år. Gillar Linux och Mac OS X, är 1/3 av podden Björeman // Melin och blandar Sveriges bästa Gin&Tonic.

4 KOMMENTARER

  1. Jocke, du får nog anses som en ganska stor Apple-fanatiker om du under 14 år drivit bloggen Macpro. Dessutom tycker jag mig läsa mellan raderna att du använder en iPhone. Att du kört x86 och Linux under ett år känns inte direkt som om det skulle göra dig opartisk. Jag vill nog gärna få ett omdöme från någon som är mindre äppelfärgad än vad du är .

    Med det sagt så tror jag dock att detta absolut är ett steg i rätt riktning. Trodde initialt att Microsoft skulle ta över när det började pratas om ett gemensamt operativsystem som skulle fungera både på mobiler, surfplattor och datorer, men när det visade sig vara Windows RT förstod alla relativt sanbbt att det inte skulle bli någon hit. Nu tror jag Apple kommer kunna lyckas med det jag en gång trodde Microsoft skulle lyckas med.

    • Med tanke på att jag är en av de få (kanske den enda) svenska teknikskribent som blivit svartlistad av Apples PR-avdelning på livstid för att jag skrev saker om deras produkter som de inte gillade så hoppas jag att du kan sluta oroa dig för att jag är “Apple-färgad”. Hårdvaran är fantastisk, det är inget snack om det. Operativsystemet är en annan femma…

      Jag kör både iPhone 11 och OnePlus Nord som mobiltelefoner, för övrigt.

      • Svar på tal. 🙂

        För övrigt längtar jag tills MBP 16″ släpps. Hoppas bara den får lite högre prestanda.

        Undrar också över minnesmängden. Många rynkade på näsan åt att 16GB (dessutom delat) var max, medan andra säger att man måste invänta tester och se – den nya arkitekturen kanske klarar sig jättebra med det.

  2. Vadå Intel gjorde åttor kring PowerPC?

    PowerPC med både 601 osv gick väl riktigt snabbt i native PowerPC kod vad jag märkte, och Intel var ju inte först med på banan alls. Men sedan när Pentium Pro kom, och Pentium II osv, då började de komma ikapp, och de sedan kom in på helt rätt spår med Core/Core2

    (Och att Intel gjorde ett stå stort prestandahopp med Pentium Pro, blev de ju stämda av DEC för, mycket kring DECs patent och teknik som helt plötsligt kom in i Intels teknik och fick fräs på det hela. Stämningen lades sedan ned med att Intel betalade en summa pengar till DEC samt lite till. Fick aldrig full säkert info exakt vad som hade skett, eftersom man gjorde upp “i godo”.)

Skriv ett svar

Skriv din kommentar
Ange ditt namn här