Hem Artikel Skillnaderna mellan Wi-Fi 5, Wi-Fi 6 och Wi-Fi 6E

Skillnaderna mellan Wi-Fi 5, Wi-Fi 6 och Wi-Fi 6E

1
Asus ROG Rapture GT-AXE11000
Asus ROG Rapture GT-AXE11000 är en av de första routrarna med stöd för nya Wi-Fi 6E.

Vi går igenom de stora skillnaderna mellan de senaste trådlösa standarderna Wi-Fi 5, Wi-Fi 6 och Wi-Fi 6E och berättar om – eller varför – det är dags för dig att uppgradera.

Precis som med alla tekniker uppdateras och förbättras även den trådlösa kommunikationen med jämna mellanrum. Tidigare, för bara ett par år sedan, pratade vi om standarder som exempelvis 802.11n eller 802.11ac. Men då denna terminologi blev för krånglig för gemene man beslutade Wi-Fi Alliance, den organisation som fastlägger hur standarderna ska se ut, 2018 att anta nya namn (och även ikoner) för respektive standard. Detta gör att 802.11ac blev Wi-Fi 5 och senaste 802.11ax blev Wi-Fi 6. Till detta har vi även kunnat se en typ av uppgradering av Wi-Fi 6 kallad Wi-Fi 6E. Men vad skiljer egentligen dessa olika standarder åt? Och när bör eller måste vi börja funderar på en uppgradering av nätverksprylarna i våra hem och på våra kontor?

För att göra det enklare att särskilja olika trådlösa standarder bestämde Wi-Fi Alliance 2018 att vi skulle börja använda termerna Wi-Fi 4, Wi-Fi 5 och Wi-Fi 6 samt numera även Wi-Fi 6E.

Speciellt med tanke att vi fortfarande kan se helt nya produkter lanseras med standarden Wi-Fi 4, tidigare kallad 802.11n, trots att den lanserades redan 2009.


Trådlös kommunikation tar fart

Blickar vi kort tillbaka i tiden så lanserades den första 802.11-standarden redan 1997. Då självklart med betydligt lägre prestanda jämfört med dagens lösningar. Under åren som gick växte utbudet av trådlösa lösningar och allt fler enheter började kommunicera trådlöst. Två viktiga steg i utvecklingen skedde dels 2003 då 802.11g eller Wi-Fi 3 lanserades vilket lite generellt utryckt var den första standard som var mer anpassad för hemmen.

Det andra viktiga året var just 2009 när Wi-Fi 4 lanserades och den teoretiska bandbredden tog ett skutt från 54 megabit per sekund till 600 megabit per sekund. Det var även i samband med denna lansering vi på allvar började använda både 2,4- och 5-gigahertzbanden för kommunikation.

Men i takt med att allt fler enheter kommunicerar trådlöst ökade kraven på bättre bandbredd och täckningsgrad. Vi tänker här på både datorer, mobiler och smarta plattor, men även på TV-apparater, olika medieenheter och kanske framför allt början på allt fler smarta hem-lösningar. Detta ledde fram till lanseringen av Wi-Fi 5 år 2012 vilket är den standard som fortfarande har störst spridning, även om senaste Wi-Fi 6 knappar in för varje månad som går.

Med Wi-Fi 5 kom möjligheten till meshnätverk som knyter samman flera enheter till ett nätverk. Denna teknik finns så klart även för Wi-Fi 6.

Fler strömmar ger bättre flöde

När vi tittar på olika trådlösa standarder ser vi ofta väldigt olika siffror för den prestanda som respektive standard kan erbjuda. Detta beror på att olika lösningar kan ha olika så kallade dataströmmar och dessutom använda olika antal band över olika frekvenser. Börjar vi här med Wi-Fi 5 så erbjuder denna standard en högsta teoretisk genomströmning på 433 megabit per sekund per dataström vid en bandbredd om 80 megahertz.

I basutförandet av Wi-Fi 5, den så kallade Wave 1, kunde tre samtidiga strömmar hanteras vilket gav en teoretisk maxgräns på 1 300 megabit per sekund. Med tiden vidareutvecklades standarden och vi fick vad som kallas för Wave 2 vilken erbjöd fyra strömmar och en ökad teoretisk maxgräns till 1 732 megabit per sekund.

Åtta strömmar samtidigt

Läs också

Nya 5G-routrar med Wi-Fi 6 från D-Link

Wi-Fi 6-mesh med Alexa – ”Världens första”

Test: Asus ZenWifi XT8 tri-band Wi-Fi 6

Vågutbredningen för Wi-Fi

Tittar vi sedan på Wi-Fi 6 så är den högsta teoretisk genomströmning 1 201 megabit per sekund per dataström vid en bandbredd om 160 megahertz. Till detta stöder tekniken åtta strömmar samtidigt vilket ger en teoretisk maximal bandbredd på 9,6 gigabit per sekund över både 2,4- och 5-gigahertzbandet. Om dubbla 5-gigahertzband används går det även att få ut en teoretisk maxgräns på strax under svindlande 11 gigabit per sekund fördelat på 4,8 x 2 via 5-gigahertz (eller 6-gigahertz) och 1,15 gigabit via 2,4 gigahertzbandet.
Värt att notera är att alla dessa värden är teoretiska maxvärden under optimala förhållanden, vilka sällan uppnås i verkligheten. Det beror bland annat på att vi har flera störande källor på vägen. Allt från din tv, dator, mikrovågsugn, väggar och golv kan ha en störande inverkan. Dessutom lär dina grannars trådlösa utrustning störa en hel del.

Övergången till Wi-Fi 6 innebar bland annat att vi fick en fyrfaldigt ökad modulering och att vi går över till en 4:4 MU-MIMO-teknik från en 4:1 vid Wi-Fi 5. Utan att grotta ner oss i tekniska förklaringar är även detta tekniker för att kunna hantera flera klienter samtligt samt att mer data kan föras över vid varje anslutning.

Skillnader mellan Wi-Fi 5 och Wi-Fi 6 i verkligheten

Om vi i stället för att fokusera på teoretiska värden tittar närmare på den verkliga skillnaden mellan Wi-Fi 5 och 6 brukar vi säga att den faktiska prestandavinsten mellan de båda nätverken i snitt ligger på runt 30 procent. Men ökad överföringshastighet är långt ifrån den enda vinsten (speciellt med tanke på att vår internetanslutning ändå blir den begränsande faktorn om vi tänker internbaserad åtkomst av olika slag).

I sitt grundutförande ger Wi-Fi 6 fördelar som kapacitet att serva fyra gånger så många anslutna enheter som Wi-Fi 5, där tekniken dessutom kan kommunicera med tolv enheter simultant. Med tanke på det ständigt ökade antalet anslutna trådlösa enheter i våra hem och på våra kontor är detta en extremt viktig ökning.

Smartare hantering av paket

Tekniken som gör detta möjligt heter OFDMA eller Orthogonal Frequency-Division Multiple Access och den ersätter tidigare OFDM som används av Wi-Fi 5. Det som gör tekniken så smart och framför allt effektiv är att varje datapaket som skickas kommer att vara utnyttjat till fullo då platsen i dessa paket kan delas mellan multipla användare, till skillnad från tidigare lösningar som gick med halvfulla paket till en användare i taget.

Förutom en högre prestanda och hastighet tillförde Wi-Fi 6 något som kallas OFDMA, vilket gör det möjligt för routern att kommunicera med flera enheter simultant och på detta sätt optimera trafiken och minimera latensen.

Förutom att bandbredden utnyttjas effektivare blir även latensen, svarstiden, med Wi-Fi 6 extremt mycket snabbare då enheter inte längre behöver vänta i samma utsträckning som tidigare. Nästa stora fördel med Wi-Fi 6 är en teknik som kallas Target Wakeup Time eller TWT. Denna lösning gör att enheter som inte fortlöpande kommunicerar med routern eller en accesspunkt kan gå ner i viloläge för att vid behov snabbt koppla upp och sända eller motta data. Tack vare detta förbrukas mindre ström vilket är extra viktigt för batteridrivna enheter. Man brukar säga att tekniken ger upp till sju gånger längre batteritid för mobila enheter sett ur just detta perspektiv.

För att detta ska fungera fullt ut är det så klart nödvändigt att både sändare och mottagare stöder tekniken. För även om Wi-Fi 6 är bakåtkompatibelt med tidigare trådlösa standarder så kan äldre enheter inte dra nytta av de nya funktionerna.

Den egna filen

Vi har tidigare nämnt att Wi-Fi 5 efter något år uppdaterades till vad som kallas Wave 2, vilket gav ökad kapacitet. Även Wi-Fi 6 har under 2020 fått en uppdatering, men här handlar det inte om fler strömmar utan om lite av en egen motorväg i form av åtkomst till 6-gigahertzbandet vilket då även gett standarden ett tillägg i form av Wi-Fi 6E.

Med den nya uppdateringen tillförs totalt 14 nya kanaler över 80 megahertz och 7 nya kanaler över 160 megahertz. Vad är då bra med dessa nya kanaler? Jo, eftersom kanalerna använder just 6-gigahertzbandet –vilket inga tidigare standarder har använt – kommer nya enheter att få detta band för sig själva vilket kommer att resultera i både en snabbare anslutning, mindre väntan och en jämnare och högre dataöverföring.

Tack vare att bara Wi-Fi 6E-enheter använder detta band behöver dessa inte använda DFS, Dynamic Frequency Selection. DFS är en teknik som fortlöpande skannar av den trådlösa kanalen så att enheter inte stör ut delar som exempelvis flygtrafik. Genom att skippa denna skanning blir anslutningen till nätverket i det närmaste omedelbar.

Dessutom kommer tekniken att frigöra trafik över tidigare 2,4- och framför allt 5-gigahertz vilket i sin tur ger positiva effekter på nätverket i sin helhet.

Att uppgradera eller ej

Hur bör vi då resonera kring trådlösa enheter och framför allt routrar och accesspunkter i hemmet?

Har du en Wi-Fi 5-lösning, eller äldre, bör du allvarligt fundera på att uppgradera till Wi-Fi 6 eller Wi-Fi 6E för att på detta sätt kunna garantera att hemmets ökande antal enheter och växande bandbreddskrav klarar sig. Har du däremot redan en Wi-Fi 6-lösning finns det inte någon större anledning att uppgradera till Wi-Fi 6E, i varje fall inte i skrivande stund. I takt med att fler 6E-enheter blir tillgängliga kan det vara värt att fundera i dessa banor.

LÄS OCKSÅ
Årets bästa routrar 2019
Så fungerar ett mesh-nätverk

Ett litet tips för dig som redan har en väl fungerande Wi-Fi 6-uppsättning hemma är att satsa på nya accesspunkter där du stänger av all trafik utom 6 gigahertzbandet. På så sätt får du en ren uppdelning och maximalt bandbreddsutnyttjande.

i samarbete med PriceRunner

 

 

1 KOMMENTAR

  1. Stort TACK!!!!

    Vilken otroligt bra förklaring. Bättre än vilket “wifi för dummies” eller wikipedia som helst.

Skriv ett svar

Skriv din kommentar
Ange ditt namn här

Annons
×

ANNONS


 


Exit mobile version